Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Eganderätt till Grufror. 51
att vid dessa arbeten ej är fråga om att förvärfva eganderätt till ett
redan uppdagadt mineral, utan blott om att företaga ett visst arbete,
hvartill endast ett enkelt tillstånd är erforderligt !).
Norska rätten, hvilken har den tyska till sin förebild, gör äfven
uppfinnarens rätt beroende af inmutning 2). Hvilken enligt denna rätt
skall anses såsom uppfinnare, är i det föregående anfördt. Deremot
känner norska rätten icke någon inmutningen efterföljande förläning.
— Franska rätten indelar med afseende på sättet huru ett mineral,
till följe af dess art att förekomma i naturen, bearbetas, mineralierna :-
i mines, minidres och carridres. Det är endast de till den första klas-
sen hänförliga mineralier, hvilka äro fullkomligt skilda från jordegande-
rätten. Rättigheten att bearbeta ett sådant — hvilken för öfrigt inga-
lunda företrädesvis tillkommer uppfinnaren — är beroende af en form-
lig koncession, utfärdad genom ett kejserligt dekret, sedan frågan varit
föremål för öfverläggning i Statsrådet 3). — Vissa af de till andra klassen
börande mineralier kunna, enligt hvad i det föregående blifvit omför-
måldt, vid jordegarens underlåtenhet att bearbeta dem eller bearbeta
dem i tillräcklig myckenhet, upplåtas till andra, som äro intresserade
i deras produktion. Formen för erhållandet af denna rättighet är ett
tillstånd, permission, utfärdadt af prefekten. Vill åter jordegaren sjelf
tillgodogöra sig dessa eller öfriga till denna klass hörande mineralier,
fordras endast ett enkelt tillkännagifvande hos prefekten ’).
Enligt svensk rätt är den form, hvarigenom uppfinnaren erhåller
eganderätt till det uppfunna mineralstrecket, i allmänhet inmutnirgen.
Samma lagliga akt, som ger honom rätt till försöksarbetets anställande,
ger honom äfven eganderätten till fyndigheten. Af detta den svenska
rättens egendomliga stadgande, att göra eganderätten till fyndet och
rättigheten till försöksarbetets anställande beroende af en och samma
handling, följer dock ej att denna rätt för erhållande af eganderätt till
fyndet icke fordrar att tillvaron af ett sådant skall vara ådagalagd.
Konseqvensen af dess föreskrift om inmutningen, såsom det gemensamma
vilkoret för rättigheten till försöksarbetets anställande och erhållandet af
eganderätten till fyndet, blir deremot att den, som vill anställa försöks-
arbete, måste ådagalägga tillvaron af ett fynd, icke att den, som vill
erhålla eganderätt till ett mineralstreck, ej måste hafva funnit ett sådant.
Företrädet att erhålla eganderätten till fyndet bestämmes derföre, sär-
skilda uppfinnare eme.lan, efter alldeles samma grunder, som företrädes-
rätten till försöksarbetets anställande. Således, den uppfinnare som först
!) Hingenau. a st. sid. 381, 390 ff.
2) Norska lag. $$ 8 och 9. 3) Dufouwr. a. st sid. 226,
$) Dufour. a st. sidd. 328 och 336.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
