Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 . Th. Rabenius.
eganderätten till det funna mineralet !). Att den äldre svenska rätten
upptog inmutningen i alldeles samma betydelse, som denna handling
egde i den tyska rätten, är i det föregående anfördt; och den äldre
svenska rättens fordran för uppfinnaren, att förskaffa sig BergsKollegii
privilegium å sitt fynd, påminner äfven starkt om tyska rättens förläning.
Den nyare tyska rätten inom vissa länder ?) bibehåller dessa trenne
akter; i den österriska lagen är deremot inmutningen såsom ett sär-
skildt moment af proceduren för eganderättens förvärfvande borttagen.
Orsaken, hvarföre förlävingen icke kunde följa omedelbart på inmut-
ningen, sedan den offentliga myndigheten förvissat sig om fyndets till-
varo och uppfinnarens rätt till detsamma, var, såsom ofvan sades, den,
att strecket skulle vara så blottadt att utmålet kunde utläggas, hvil-
ket vid förläningen alltid skulle ske. Arbetet kunde likväl, när inmut-
ningen söktes, sällan vara så långt framskridet, att utmålets läge kunde
bestämmas och förläningen således omedelbart följa på inmutningen; ty
uppfinnaren var angelägen att, för att ej blifva förekommen af en an-
nan uppfinnare, inmuta så snart som möjligt, hvarföre han oftast ej,
före inmutningen, hann att tillräckligt blotta anledningen. För att blifva
i tillfälle att fullgöra detta, erhöll han ofta tillstånd’att fördröja för-
läningen och detta gaf upphof till hvarjehanda missbruk, synnerligast
till en menlig fältspärrning. Till förekommande af dessa missbruk har
österrikiska lagen, såsom nyss sagdt är, uteslutit inmutningen såsom ett
moment i proceduren för eganderättens förvärfvande, men derjemte så-
som en nödvändig följd häraf föreskrifvit, att skärpningsarbetet skall
innefatta streckets blottande, åtminstone såvida eganderätt skall kunna
på grund af detta arbete förvärfvas 32). Derigenom att skärparen må-
ste så långt hafva fortskridit med sitt arbete, innan han kan erhålla
eganderätt till fyndet, tillskyndas honom dock ingen olägenhet, enär
det för denna lag egendomliga friskärpningsinstitutet skyddar hans rätt
emot andra, möjligen tidigare fyndiga, skärpare. Förläningen är så-
lunda enligt denna lag den enda akt, hvarigenom uppfinnaren förvärf-
var eganderätt till fyndet. Österrikiska lagen känner dessutom en annan
form för erhållandet af rättighet att idka bergsbruk. Denna form är
koncessioner, genom hvilka tillstånd gifves att drifva stollar och andra
dylika arbeten, till befordran af driften af en redan i gång varande
grufva 4). Orsaken till denna skillnad i formen för tillståndet är den,
!) Hingenau. a. st. sid. 375. Wenzel a. st. sid. 229. Entwurf su einem
Berggesetze f. d. Königr. Sachsen sid. 137 och 142. Jfr dock Kressner -
& st. sid. 139 ff.
2) Sachsen, Preussen, enligt det sista lagförslaget.
3) Österrik. lag. & 13. Hingenau. a st. sid. 368 ff.
4) Österrik. lag. $ 41.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
