Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 Th. Rabesius.
till nu gällande lag, förklarar ") denna rättighet angå ”förut okänd och
af den andra grufegaren icke med arbete belagd malm eller annat mi-
neral.” Häraf synes tydligt, att denna rättighet kan utöfvas å hvil-
ket mineral som helst, och att den omständighet, på hvilken vigten
ligger vid bestämmandet af de angränsande grufegarnes rättigheter i
detta fall, icke beror af mineralets art, utan om det inom det tillstö-
tande området är förut belagdt med arbete eller ej. Ett ytterligare
stöd för denna mening finner man äfven i den, i de äldre författnin-
garne och BergsKollegii förslag, tydligt angifna grunden för grufegarens
rättighet till utmålets öfverskridande. Han eger nemligen denna rätt
derföre, att det ej kan anses billigt att han, som med sin kostnad
blottat. gången, skulle förlora rättigheten att bearbeta den, endast der-
före att han kommit att gå öfver utmålets gräns ?); han anses sålunda
såsom uppfinnare af densamma, och derföre fordras ock, såsom vilkor
för bearbetandet, att gången skall vara för den andre grufegaren okänd,
emedan den annars ej kunde betraktas såsom ett nytt fynd. Denna
grund kan naturligtvis inträffa på hvarje inom det främmande utmålet
befintlig gång; och huruvida den är okänd eller icke, beror af den om-
ständigheten huruvida den är der belagd med arbete eller icke, hvilket
sålunda är det för parternes rätt afgörande. — Att för öfrigt denna
rättighet ej får utöfvas längre än till dess annan grufegare möter med
arbete från sitt utmål, är i det föregående omtaladt.
Enligt regeln bildar utmålet äfven den gräns, inom hvilken gruf-
egaren är berättigad att ensam drifva arbetet. Det undantag från
denna regel, lagen medgifver, är nyss anfördt. Utsträckningen af den
ene utmålsinnehafvarens rätt bildar en inskränkning af den andres. Af
utmålsegarens enligt regeln gällande uteslutande rätt till utmålet och
hvad derinom kan uppdagas följer ock, att om han skulle hafva in-
mutat en viss fyndighet, t. ex. jern, men sedermera inom utmålet på-
träffar en annan, t. ex. koppar, han eger rätt att tillgodogöra sig äfven
denna. Att företaga skärpningsarbete å annan fyndighet än mutsedeln
lyder uppå, kan honom väl ej medgifvas; men utmålet, som ger ho-
nom rätt till ett visst utrymme såväl i dagen som på djupet, vidgar
bans rätt i detta hänseende. Den följer otvifvelaktigt af hans rätt
att, der lagen ej gjort undantag, uteslutande drifva arbetet inom ut-
målet och är honom dessutom indirekte tillagd genom ett särskildt i
lagen förekommande stadganda. Det heter nemligen 3) att den jord-
egare, som försummar att sednast vid utmålsläggningen anmäla sig till
begagnande af sin jordegandeandel har förlorat sin rätt ej mindre till
’) & 28. 2) K. Förorda. 20 Okt. 1741. & 5. 3) GrufveSt. & 21.
= ne aa en a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
