Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Eganderätt till Grufror. 59
det mineral, som då är under bearbetning, än till hvarje annan fyndig-
het, som sedermera kan inom utmålet anträffas; ett stadgande, som
utan tvifvel medger grufegaren den rätt, hvarom här är fråga. Ty om
hvarje anspråk på det nya mineralet frånkännes jordegaren, svårligen
lärer det kunna tillerkännas någon annan än uppfinnaren.
Det har i det föregående af denna uppsats blifvit anmärkt, att
staten vid ordnandet af försöksarbetet borde se till, att rättigheter,
hvilkas bibehållande han försäkrat jordegaren, icke genom detta ar-
bete kränktes, följaktligen att all den skada, som detta arbete åstad-
kom på jordegarens mark, borde af försöksarbetaren ersättas, en grund-
sats, som äfven blifvit öfverallt af lagstiftningen erkänd. Detsamma
gäller naturligtvis äfven om utmålet. Då försöksarbetet ofta icke kan
fixeras till något bestämdt ställe, fastställes ersättningen för detsam-
ma till en godtgörelse af den skada marken genom arbetet lidit. Det
ordentliga grufarbetet måste deremot drifvas på ett område, som kan
noggrannt begränsas; det är derföre en fordran såväl å grufegarens
som & jordegarens sida att detta område blir till den förre afträdt
och det tillkommer honom då, att ersätta jordegaren värdet af det-
samma. Denna rätt är i alla lagstiftningar jordegaren tillagd 1). Sven-
ska lagstiftningen stadgar i detta hänseende ?) att för all den mark,
som vid utmålsläggning grufegaren till begagnande anvisas och till-
delas — således ej blott den, som upptages af sjelfva utmålet utan
äfven den, som erfordras för väg och nödiga vattenverk — skall
ban gifva ersättning och derjemte vara skyldig att hålla den stängsel
deromkring, som kan vara nödig. Har jordegaren anmält sig att till
större eller mindre del ingå i företaget, så är ban ock förbunden att
ataga sig en motsvarande andel af alla för detsamma nödiga kostnader.
Då ersättningen för utmålet är en sådan, följer att han måste ersätta
en proportionerlig andel deraf, wm. a. o. att hans ersättning minskas
med så mycket som svarar mot hans andel i detsamma 3). Då det
någon gång kan erfordras, att det utrymme, hvarpå arbetet skall drif-
vas på djupet, behöfver vara större än det, som är nödigt för arbetet
i dagen, så har grufegaren den fördel sig wmedgifven att få räkna ut-
målets hela vidd på djupet, men endast en del af detsamma i dagen;
och då mistningen af endast den del af utmålet som ligger i dagen och
följaktligen utgör en del at marken, auses tillskynda jordegaren någon
förlust, är grufegaren 1 detta fall berättigad att få ersättningsbeloppet
,
!) Norska lag. $ 20. Österr. lag. $8 97—107. Sachs. lag. $$ 225 ff.
Dufour. a. st. sid. 255.
2) GrufveSt. $ 36. 3) a. st. $$ 20 och 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
