Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
60 Th. Rabenius.
inskränkt till endast den del af utmålet, som utgöres af ett område på
marken 2). Lösen för utmålet skall vid utmålsläggningen af förrätt-
ningsmannen och gode männen bestämmas; nöjas ej parterna deråt, gö-
res frågan anhängig vid domstol och lärer väl der bandläggas på sätt
som om afstående af jord för allmänna bebof är stadgadt ?). Ansvaret
för underlåtenhet att inom bestämd tid erlägga denna lösen är sär-
deles strängt; — det är ej mindre än inmutningsrättens förlust3). Er-
sättningen tillfaller enligt regeln jordegaren, dock med förpligtelse för
denne att, om jorden är under nyttjanderätt upplåten, hålla innehaf-
varen af densamma skadeslös +). Men jordegarens eller innehafvarens
rätt till skadeersättning är ej inskränkt till värdet af det, som vid ut-
målsläggningen frångår honom; han är äfven berättigad till ersättning
för all annan skada, som kan honom af utmålet tillskyndas, en skada,
som kan bestå i vägomläggning, försvåradt åkerbruk, m. m., äfvensom
för den skada, hvilken kan för honom uppkomma under grufarbetets
fortgång, genom vattenflöde från grufvan o. d. 5).
Enligt den grund, på hvilken i ett land, der bergsbruket blifvit
friförklaradt, eganderätten till mineralier förvärfvas, följer att denna
rätt skall kunna upphöra om arbetet utan giltiga skäl inställes. Sta-
ten har, i afsigt att befrämja produktionen af vissa mineralier, skiljt
eganderätten till dem från grunden och meddelat densamma åt den,
som förklarat sig vilja bearbeta dessa ämnen. Endast under den förut-
sättning att detta vore det enda, eller åtminstone verksammaste, sättet
för befrämjandet af dessa mineraliers produktion, kunde ett sådant in-
grepp i jordegarens rätt försvaras. Uppfyller nu grufegaren ej det vil-
kor, hvilket utgjorde den egentliga titeln för hans eganderätt till mi-
neralstrecket, så är det ock rättvist att han dermed förverkar sin rätt
till detsamma. Denna konseqvens af den grund, på hvilken egande-
rätten till grufvor förvärfvas i de stater, hvilka friförklarat bergsbru-
ket, är så påtaglig, att den blifvit öfverallt af lagstiftningen sanktio-
nerad 8), och den måste ännu mera vara det i ett land, der lagen icke
åt någon, på visst sätt qvalificerad, person inrymmer en rätt till dylik
egendom, utan förbehåller förvaltningen att öfverlåta denuva rätt åt
den, som kan finnas dertill mest passande 7). Fastän det sålunda lig-
ger i sakens natur, att den grufegare, hvilken ej uppfyller det ända-
mål, hvars vinnande staten vid eganderättens meddelande åsyftat, skall
1) a. st $ 36. 2) a. st. $$ 37 och 39. 3) a. st. & 37.
1) a. st. & 37. 3) a st. & 38.
5) GrufveSt. & 43. Norska lag. & 30. Österr. lag. $$ 242, 243. Sachs.
lag. $ 84. Preuss. förslaget & 143.
1) Dufour. a. st, sidd. 303 och 304.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
