- Project Runeberg -  Upsala Universitets Årsskrift / 1863 /
65

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Om Eganderätt till Grufror. 65

rättigheten att begagna detsamma. Den rättighet han egde var så-
lunda ej en eganderätt till berget, endast en nyttjanderätt till vissa
delar deraf; och, efter analogien med de ofvan nämnda besittningsrät-
terna till jordegendom, skulle hans nyttjanderätt anses såsom lösöre.
Detta är sannolikt ursprunget till detta för Sverige egendomliga för-
hållande, att grufvor betraktas såsom lös egendom. Andelarne i Fablu
grufva anses dock såsom fast egendom !). Anledningen till detta för
en enda grufva gällande undantag, är oss fullkomligen obekant. Den
i det föregående uttalade åsigten om uppkomsten af den juridiska na-
turen af detta slags egendom skulle föranleda till det antagande, att
kronan ej ansett Fahlu grufva såsom sig tillhörig. Om detta äfven,
på grund af den utsträckning, i hvilken kronan gjort sitt bergsregale
gällande, svårligen kan obetingadt antagas, så synes det dock till följe
af Fabhlu grufvas ålder icke osannolikt att rättsförhållandena derstädes
kunnat vara på ett visst sätt stadgade, innan kronan lyckades göra
bergsregalet gällande, och att vid dessa förhållanden äfven sedermera
fått förblifva.

I Tyskland?) och Frankrike3) anses deremot grufvor såsom fast
egendom. Då emellertid denna grufvans egenskap, när hon delades i
alltför små lotter, medförde åtskilliga olägenheter, så föreskrifva öster-
rikiska och sachsiska lagarne att, när delegarne öfverskrida ett visst
antal, de särskilda lotterna förlora egenskapen af fast egendom och
ikläda sig den af lös egendom. Lotterna äro blott till ett visst mini-
mum delbara. Delegarne i grufvan upphöra således att besitta den-
samma med condominiumn; de bilda i stället ett slags aktiebolag, der
hela bolagets egendom, grufvan, är fast egendom, men der hvarje sär-
skild andel antager naturen af lös egendom. Ehuru dessa enligt den
tyska rätten bildade grufvebolag (Gewerkschaften) i en eller annan
punkt skilja sig från vanliga aktiebolag, stå de dock dessa mycket
nära, förnämligast deri, att ingen delegare svarar med mera än värdet
af sin lott, emot hvars afträdande han kan blifva från alla sina för-
bindelser fri. :

Dessa äro de allmännaste dragen af den europeiska lagstiftningen
om eganderätt till grufvor. En kort rekapitulation af det ofvan sagda
må vara till slut tillåten. Antikens folk kände icke någon statens rätt
till mineralier, hvilken deremot allmänt framträder hos de moderna fol-

!) Se K. M:ts Dom 22 Dec. 1834, intagen i första Supplem. till Back-
mans Lagsaml sid. 24, samt de i samma Dom åberopade författningar,

2) Österr. lagen & 109. Sachs. lag.
3) Code des Mines, art. 8,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:41:23 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uuarsskr/1863/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free