Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Remedia Juris enligt Svensk Lag. 7
dock blefvo magtlösa, sökt botemedel för detta onda, blef ändtligen i
Rättegångs-Ordinvantien af år 1614, hvarigenom Hof-Rätten i Stock-
holm inrättades såsom en konungens högsta Nämnd att i hans namn
skipa rätt, allvarligen påbjudet, att ingen skulle ”understå sig” med
någon rätts-sak begifva sig till konungen förr än han sökt Underrätterna
å landet eller i städerna och der tagit dom i saken !). Efter denna tid
förspörjes ingen klagan öfver oreda i målens gång mellan de särskilda
instancerna, hvadan man kan antaga att berörda lagbud efterlefdes.
Nämnda Rättegångs-ordinantie, genom hvilken en konungens Nämnd
tillsattes i hufvudstaden, tillika med Rättegångsprocessen af den 23
Junii följande år utgöra särdeles vigtiga handlingar i Svenska Process-
Rättens historia, emedan genom dem lades grunden till Hof-Rätterna,
hvilka snart blefvo en ny mellan-instance, samt till det remedium juris,
vi kalla revision; hvarjemte, såsom i det följande skall visas, icke osan-
nolikt är, att första fröet till besvär såsom remedium juris är att i dem
finna. Ursprungliga afsigten med Hof-Rättens i Stockholm inrättande
var att, för rätts-skipningens jemna gång, till hufvudstaden fast för-
lägga utöfningen af konungens domsrätt samt att bereda konungen per-
sonligen lindring från afgörandet af de många rättegångsmålen; hvarför
ock något ytterligare skärskådande af målen, sedan de blifvit afgjorda i
Hof-Rätten, icke skulle ega rum. Att denna afsigt ej vanns, dertill
låg orsaken emellertid just i den sista af omförmälda författningar; ty
konungen lät i Rättegångs-processen följande stadgande inflyta: ”Ån-
doch Sweriges Lagh medgifwer, at ingen må wädia ifrån thenna wår
Konungzlige Doom och Hof-Rätt, och then Rättegångs-Ordinantie, som
i Örebroo är bewilliat, förmår, at then som samma wår Konungzlige
Doom qwälier, skal wara fallen til itt hundrade Daler; Lijkwäl me-
dan wij äga högsta Doom öfwer alla Domare i Swerige, och oss bör om
alle Måhl Sanningen uthleta, såsom och återbryta alla Schrochsokner:
Therföre må then som befinner sigh beswärat öfwer wår Konungzlige
Doom, icke genom något Wädiande, uthan genom ödmiuk Böneskrifft
gifwa om sitt Beswär tillkänna, och niuta hoos oss Beneficium Revisio-
nis: Doch så at han strax innan otto Dagars tijd lägger i Rätten tw-
hundrade Daler, the Rätten skola tilfalla, antingen wij then affsagde
Domen gilla och stadfäste, eller ock icke”. Ur detta lagrum utbildade
sig den såkallade Justitie-Revisionen, således stödjande sig på Konun-
gens urgamla rätt att bryta laga dom åter, då han befanns vrång.
Föreskriften om 200 daler, såsom summa appellationis, tillkom natur-
ligtvis för att hindra det konungen skulle besväras med mindre bety-
!) Rätteg.-Ord. & 7. 2) Rätteg.-Proc:n & 35.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
