Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om accommodationsbredden och refractionsanomalierna hos ögat. 43
emmetropiskt öga, angifver graden af hypermetropi. Sålunda tala vi
om en hypermetropi — ’/s, — !’/20, — !/ao etc., och antyder då nämnaren
den negativa fjerrpunktens låge.
Orsaken till hypermetropi ligger nästan alltid uti förkortning af
synaxeln, så att retina hår ligger nårmare ögats optiska centrum ån
den gör hos ett emmetropiskt öga. Denna år alltid medfödd. En
förminskning i corneas hväålfning genom någon sjuklig process, såsom
ärrbildning eller phthisis, kan naturligtvis åstadkomma en minskad ljus-
brytning och således hypermetropi. Likaså fel i linssystemet och hår
i första rummet bristande lins, såsom efter cataract-operation.
Vi hafva redan i det föregående omnåmnt att, i vissa fall af
hypermetropi, ögat ej kan genom ansträngande af hela sin accommo-
dationskraft tillvågabringa så mycken förstårkning i den dioptriska
apparaten att paralella ljusstrålar derigenom bringas till förening på
retina och således åfven nårpunkten ligger inom det negativa områ-
det. Detta kallar man absolut hypermetropi. Hypermetropien är
dock vanligen sådan, att ögat med accommodationsanstrångning kan
inråtta sig för paralella och divergenta strålar. Hypermetropiska ögon
af de lägsta graderna liksom myopiska !/200 till !/s9 kunna af den prac-
tiske låkaren betraktas såsom normala.
Graden af hypermetropi beståmma vi genom prof med convexglas,
såsom ofvan år visadt. Den förminskning i ljusbrytningskraft i jem-
förelse med ett emmetropiskt öga, som vi tänkt oss representerad af
en concav lins, måste hår neutraliseras med en convex lins af mot-
svarande styrka. Det starkaste convexglas, med hvilket ögat kan ee
klart i fjerran, år det som angifver graden af hypermetropi. Det må-
ste naturligtvis vara det starkaste, för att fullt kunna neutralisera
förminskningen i den dioptriska apparatens styrka och upphåfva all
accommodationsanstrångning. Glasets afstånd från cornea måste dock
hår afråknas från brånnvidden; sålunda år det öga, som ser klart
i fjerran bevåpnadt med —+ ’!/20 på en tums afstånd, hypermetropiskt
2,9. Det resultat, till hvilket man på detta sått kommer vid första
undersökningen af ett hypermetropiskt öga, år dock ej det råtta. Don-
ders har nemligen funnit att, vid upprepad undersökning då patienten
en tid burit convexglas, fjerrpunkten blifvit utflyttad och sålunda hy-
permetropien visat sig vara af högre grad ån förut. Detta beror derpå
att den hypermetropiske aldrig kunnat anvånda sitt öga i hvila utan
ståndigt måst anstrånga sin accommodationskraft, äfven vid seende i
fjerran. Hårigenom uppkommer slutligen en sådan kramp i accom-
modationsapparaten att han ej frivilligt kan slåppa efter sin accommo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
