Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Sinnessjukdomarnes stadier. 19
mavarande. ”Ja! han såg ut som min son och talade som han
gjorde, men det var ända icke han.” Hvarföre tror Ni då det?
”Jo! min son är död, min stackars Olof.”
Vanligen sammanhänger den fixa idéen med förskräckande illu-
sioner och mången gång torde densamma hafva utvecklat sig just
under inflytelsen af en liflig illusion; så t. ex. finnes allt skäl för
det antagandet, att hos den patient, om hvilken ofvan blifvit taladt,
idéen om sonens död utvecklade sig under det han i sitt rum hörde
skotten från skjutöfningarne på en närbelägen exercisplats. Han
råkade derunder i en så våldsam ångest, att han ville störta sig
ut ifrån fönstret för att bispringa sin son. Oftare bestämmas dock
illusionerna af en förut bestående fix föreställning, såsom då det
genom fönstret inströmmande solljuset af den sjuke betraktas såsom
reflex af den eld , som väntar honom i de fördömdas rike; eller då
hvarje ljud, som når hans öra, orsakas af de mördare, som lura i
hans fjät.
Innehållet at de falska föreställningarne bestämmes naturligen
af der sjukes antecedentia, bildning o. 8. v.; men äfven ganska ofta
af obetydliga tillfälligheter, vid hvilka han råkat fästa synnerlig
vigt. Vid sitt framträdande taga dessa form under inflytelse dels
af den känsla af fullständig tillintetgörelse, som beherrskar honom,
dels äfven af en illusorisk verksamhet hos sinnesorganerna.
Egentliga hallucinationer uppträda äfven under detta stadium
och referera sig då nästan alltid till hörselorganet, någon gång äfven
till lukten. Ofta inställer sig hallucinationen utan alla förberedelser
af acuta melancholiska symptomer och kan då qvarstå under åratal,
utan att åtföljas af andra sjukdomsyttringar än dem, hvilka kunna
vara en följd af den oro och förstämning, som hallucinationen sjelt
förorsakar. Vanligen höra dessa sjuke röster af bekanta personer,
som öfverhopa dem med förebråelser och skymford eller ock jemra
sig och ropa om hjelp. Tidtals äro dessa röster högljuddare och
mera envisa och den sjuke blir då orolig, retad, ängslig och stundom
bragt ända till förtvifian , hvarunder han kan blifva våldsam, till
och med farlig. Remission inträder dock vanligen innan kort och
patienten är åter foglig och saktmodig, ehuru sinnesstämningen fort-
far att vara betryckt samt uppmärksamheten hänvänd emot de allt-
jemt förnimbara rösterna, öfver hvilkas natur han aldrig upphör att
grubbla och oroa sig. Man är trög och obeslutsam, samt känner
sig ur stånd att uträtta det ringaste. Hvarken med lock eller
pock kan han förmås att sätta sig i någon sorts verksamhet, men
spjernar med otrolig envishet emot allt, hvartill man söker förmå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
