Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 Gustaf Kjellberg.
nar gerna hvarje tillfälle att visa sitt missnöje eller sitt förakt mot
profanwn vulgus, som ej förstar att uppskatta hans verkliga värde.
Hans beteende rättar sig naturligen efter beskaffenheten af den
föreställning, han gör sig om sig sjelf, men vanligen anser han sig för
en helt ny personlighet af hög och stor betydelse. Alla de imaginära
generaler, furstar, konungar och kejsare, som hvimla på anstalterna för
sinnessjuka, visa en omisskännelig gemensam typ, och olikheten i deras
fixa idéer kan betraktas såsom ett uttryck af den olika sociala ställning,
i hvilken de förut befunnit sig, och på vidsträcktheten af deras histo-
riska vuer vid den tid, då deras fantasi började inkräkta på verklighe-
tens område. Det egendomliga och gemensamma hos alla är, att den
ursprungliga personligheten blifvit utträngd af en ny, högre, bättre, full-
komligare och mäktigare, hvarvid dock minnet af den gamla qvarstår
i alla dess enskildheter, hvilka till en del inpassas på den nya perso-
nen, utan att den sjuke sjelf märker de motsägelser, i hvilka han så-
lunda försätter sig. Han kan t. ex. anse sig vara propheten Moses och
hafva uppnått en ålder af flera tusen år, men tillika berätta, att hans
fader var torpare och att denne dött för 30 år sedan. Han har med
ett ord i sitt förhållande till den öfriga verlden blifvit försatt i en helt
ny ställning, han har uppnått en ny observationspunkt och följaktligen
ser han äfven föremålen annorlunda än förut.
De känslor, af hvilka han beherrskas, äro i allmänhet angenäma
till följd af den sjelfbelåtenhet, med hvilken han uppfattar sig sjelf, och
han störes häri endast af den opposition, som han emellanåt erfar af
dem som omgifva honom. Han är i detta fall ytterst känslig och
tål ej något, som skulle kunna nedsätta hans värde. Såras hans egen-
kärlek i denna punkt, så brusar han lätt upp och han kan gå ända
till våldsamheter för att bestraffa de förmätne. Denna vrede är dock
i allmänhet af kort varaktighet, och han lugnas lätt om man söker
fästa hans uppmärksamhet på någonting annat. Men äfven utan wmärk-
bara yttre anledningar kan han utbryta i våldsam vrede, som då ger
sig tillkänna genom häftiga förebråelser, otidigheter och någon gång äf-
ven i ursinniga skrik. Man kan då med säkerhet antaga, att den sjuke
lider af hallucinationer och att det är röster af bekanta personer eller
till och med syner, som reta och oroa honom. Dessa utbrott inträda
då tidtals med längre eller kortare mellantider, under hvilka patienten
är fullkomligt lugn och foglig, ehuru alltjemt beherrskad af sina falska
föreställningar. |
I sitt yttre iakttager den sjuke vanligen en lugn värdighet och hav
håller sig gerna på afstånd ifrån andra sjuka, hvilkas förvända beteende
han rigtigt uppfattar och critiserar. Hans rörelser äro jemna, afmätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
