- Project Runeberg -  Upsala Universitets Årsskrift / 1863 /
39

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Om Sinnessjukdemarnes stadier. 39

och beräknade, ansigtsuttrycket stolt och högdraget, blicken liflig och
vanligen med ett befallande uttryck. Han talar kort och bestämdt och
kan ofta underhålla ett samtal utan att låta märka någon förvirring så
framt han ej deri kommer att beröra sina fixa idéer. Kan han förmås
till någon sysselsättning, så arbetar han med omsorg och noggrannhet,
och han iakttager utan påminnelse allt, som har afseende på de dagliga
behofven.

Hans kroppsliga helsa lemnar sällan något öfrigt att önska, han
båller sig vanligen något mager, men i öfrigt är nutritionen god, musku-
laturen kraftig och kroppens rörelser lediga. Matlusten är god, diges-
tionen normal och den benägenhet för constipation, som förekommer
under sjukdomens början, återfinnes sedan högst sällan. Sömnen är
god med undantag af de tider, hallucinationerna med mera liflighet upp-
träda, då patienten äfven under nätterna deraf oroas.

Convalescens från detta stadium hafva vi aldrig haft tillfälle ob-
servera, men de fall af tillfriskning, som hos författarne finnas anförda,
äro så talrika, att något tvifvel i detta hänseende ej bör återstå. Då
denna form af sinnessjukdom öfvergår till förbättring, säger Dagonet !),
ser man den sjuke småningom egna mera uppmärksamhet åt de an-
märkningar, man framställt, han blir mindre misstänksam, motsägelser
inverka mera på honom och hans fixa idéer tyckas beherrska hans med-
vetande med vida mindre envishet. De som tillfrisknat påminna sig så
väl formen som beskaffenheten af deras fantasier och fixa idéer, de
komma ihog den otroliga envishet, med hvilken de voro fästade vid
sina falska föreställningar, de äro till och med förvånade öfver de be-
synnerliga känslor, hvilka de erforo, och de kunna icke begripa, huru
det var dem möjligt att förbise det falska uti deras underliga misstag.

I flertalet af fall lider det dock ej något tvifvel, att sjukdomen
förblifver stationär sedan den falska föreställningen fullständigt fixerat
sig, och de sjuka kunna då genomlefva långa år utan att man märker
någon annan förändring, än att exaltationen upphör och den sjuke så-
landa återgår till det fysiologiska tillståndet, men med en irreparabel
förlust inom det intelligenta området: han bibehåller sin fixa idée, han
är fortfarande rubbad till sina sinnen, men i öfrigt har hans helsa
stadgat sig. Allmän slöhet sällar sig dock ofta nog till detta tillstånd,
och en viss oreda i uppfattningen samt svaghet hos minnet torde sällan
saknas i de fall, der tillståndet varat många år.

Då exaltationen en längre tid qvarstår äfven sedan idéen fixerat
sig, har man anledning befara en förestående öfvergång till allmän se-
cundär förvirring under form af Paranoia.

1) Traité élém, et prat. des malad. ment. pag. 338.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:41:23 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uuarsskr/1863/0451.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free