Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 Fredr. Björnström.
strömgrenar äro samlade och aftager med curvornas längd och väfna-
nadernas motstånd. IHärpå gruudar sig det för elektrotherapien vigtiga
förhållande, att man genom elektrodernas närmande till hvarandra tem-
ligen noga kan concentrera strömmens verkan på ett visst organ, hvil-
ket också Duchenne har praktiskt tillämpat i sin Electrisation loca-
lisée, men att man tillika kan erhålla verknivgar på större afstånd från
elektroderna. |
Kännedomen om ledningsmotståudens ofvan antydda olika förhål-
landen i olika kroppar och väfnader är af vigt för de galvaniska appa-
raternas ändamålsenligaste construction för olika behof. De galvaniska
staplarna hafva i allmänhet ett ganska stort ledningsmotstånd i de vät-
skor, som skilja metallerna från hvarandra. Olikhbeten i detta motstånd
hos olika staplar beror dels på vätskornas egen natur, dels på storle-
ken af stapelns elementer. Så är t. ex. i en Daniells stapel mot-
ståndet dubbelt så stort, som i en Groves af samma dimensioner,
emedan salpetersyran i den sednare leder strömmen dubbelt så lätt,
som kopparvitriolen i den förra. För att nu kunna rätt reglera en
stapels verksamhet, så måste man särskildt fästa sig vid motståndet i
sjelfva stapeln och det uti slutningsbågen. Det förra kallas det väsendt-
liga motståndet, emedan det i en gifven constant stapel är oföränder-
ligen detsamma; motståndet i slutningsbågen åter, som efter behag kan
ökas eller minskas kallas det tillfälliga. Då det tillfälliga motståndet
är relativt litet, såsom t. ex. då ledningsbågen utgöres endast af en
kort och tjock koppartråd, så beror strömstyrkan nästan uteslutande
på motståndet inom stapeln och på dennas elektromotoriska kraft. Be-
teckna vi det väsendtliga motståndet inom ett Daniells element med
W, dess elektromotoriska kraft med E, det tillfälliga motståndet i slut-
ningsbågen med T, så blir intensiteten
E
I = .
W+T
Efter vårt antagande är T här mycket litet i förhållande till W.
Taga vi nu i stället 2 med hvarandra förenade elementer, så få vi
dubbelt så stor elektromotorisk kraft och dubbelt så stort motstånd
inom stapeln, men motståndet i slutningsbågen blir detsamma som förut.
Men då T här är försvinnande litet i förhållande till W, så kunna vi
utan egentligt fel i stället för 2W + T sätta 2(W + T), hvaraf följer
E
I=-— oo =L
T
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
