Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bidrag till den Atheniensiska statsförfattningens historia. 9
leon 2). Antages vidare, att den efter honom uppkallade Attiska phy-
len till större delen utgjorts af en jordbrukande befolkning, bland hvil-
ken urgamla, vördade prestslägter intogo en framstående ställning, >a
förklaras härigenom, att Plutarchos kunde såsom jordbrukare beteckna
samma phyle, i hvilken Plato trodde sig se en Attisk prestkast. E-
teobutaderne voro en ansedd slägt i Athen, ur hvilken den pre-
stinna togs, som förrättade tempeltjensten i Erechtheion. Denna slägt
ledde sin härkomst från Butes, som uppgafs vara en son till Pan-
. dion och broder till Erechtheus. Denna genealogi åsyftade måhända
blott att förklara Eteobutadernes afsrätt till prestembetet i Erechtheion;
dock förtjenar anmärkas, att Pandion, enligt K. F. Hermann 2), blott
var en personification af festen Pandia, ”som till pbylen Dias etymolo-
gskt står i samma förhållande som Panathenäerna till phylen Athe-
nais.” Men enligt Haases ej osannolika förmodan motsvarade Dias
Geleonternes phyle. Månne vi ej då kunna antaga, att den nämnda
Zeusfesten ursprungligen tillhört Geleonterne innan den blef gemensam
för hela det förenade Attiska folket, och att Pandion i den nyss an-
förda sagan representerar Geleonternes phyle? En annan sägen gör
Argonauten Butes till en son af Teleon 2). Men denne Teleon är väl
blott Teleonternes fingerade eponymos och hans son Butes tvifvelsutan
identisk med Eteobutadernes ofvannämnde stamfader. Eteobutaderne
torde sålunda kunna anses hafva tillhört Geleonternes phyle, hos hvil-
ken väl ej blott Zeus Geleons, utan äfven andra högheliga culter af
ålder voro inhemska och förvaltades af ansedda slägter, som bland
Geleonterne bildade ett slags presterlig adel +).
Större enighet råder rörande de öfriga phylenamnens skrifsätt och
betydelse. Att ”Hopletes” var liktydigt med Hopliter antogs enstäm-
migt redan af de grekiska skriftställare, som insågo det otillfredsstäl-
lande i sagan om de Attiska phylernas uppkallande efter Ions söner.
Nyare forskare äro lika enhälliga i att förklara desse Hopletes för en
7) Det förtjenar i sammanhang härmed anmärkas, att Zeus Pagroos enligt sa-
gorna skall hafva kommit till Athen, antingen från Arkadien, eller från Kreta. Se
de af Schömann (de comitiis Atheniensium, p. 350, n. 19) citerade scholiasterne.
3) ÅA. st. 8. 267.
3) Apollodor. I, ce. 9, 16, $ 8.
9) EK. 0. Mäller (a. st. I, 308 n.) yttrar: "Im Ganzen aber gehörten — wie die
Religion der alten Athener durchaus agrarisch ist — die meisten erblichen Priester-
thämer Teleontenfamilien (Butaden, Buzygen)". Vi böra härvid erinra oss, att
Mäller i Teleonterne ser en jordbrukande urbefolkning. — Rörande Eteobutadernes
befattning med de i månaden Skrirophorion till gudinnan Athenas ära firade fester
och dessas agrariska betydelse, se K. F. Herman Griech. Altertbhömer, B. II, $ 61
(8. 419 o. £) s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
