Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bidrag till den Atheniensiska statsförfattningens historia. n
af Mäller såsom mythiske representanter af desse i Attika invandrade
Hopletes, med hvilka sagan sätter den förre i förbindelse i det hon
låter honom förmäla sig med en dotter till IHoples !).
Mot denna Möllers åsigt invänder Schömann ?), att Ionerne i öf-
verensstämmelse med Herodots vittnesbörd (I, 56) tvertom måste be-
traktas såsom identiske med Attikas Pelasgiska urinnebyggare, och
"derföre ej få förblandas med den från Thessalien invandrade Helleniska
krigarestamw, för hvilken sagan gjorde Xuthos till anförare. Först se-
dan denna stam genom fredlig förbindelse sammansmält med ÅAttikas
äldre, Pelasgiska innebyggare, innefattades äfven den under namnet
Ioner, som nu blef en gemensam benämning för de till ett helt förenade
stammarne. Detta antyder, enligt Schömanns mening, sjelfva sagan, i
det hon låter Xuthos förmäla sig med Kreusa, hvilken såsom Erchtheus’
dotter representerar den autochthona befolkningen, hvadan hennes son
Ion lika mycket tillhör denna, som genom sin far, Xuthos-Apollo, den
invandrade stammen. Men i likhet med Möller ser äfven Schömann i
desse från Thessalien invandrade och i den Attiska Tetrapolen bosatte
Hellener ursprunget till Hopleternes phyle, hvars område väl i så fall
måste hafva motsvarat Diakris, Attikas nordöstra del, hvarest vi, en-
ligt Schömanns egen anvisning?) hafva att söka den nämnda Tetrapolen.
Men hvarken Millers eller Schömanns nyssanförda åsigter torde vid
en närmare granskning visa sig fullt tillfredsställande. Först och främst
är väl föga sannolikt, att Diakris varit Hopleternes område, då man
bar vida större skäl att i denna bergstrakt söka Ägikoreernes (gether-
darnes) phyle. Dessutom är ju enligt Mällers egen åsigt Ågeus en
mythisk representant för Hopleternes phyle, hvilket äfven sagan an-
tyder genom hans giftermål med Hoples’ dotter; men då Pandions rike
delas mellan hans fyra söner, får Ågeus på sin lott Akte tillika med
Athen, Nisos Megaris, Pallas Paralia och Lykos Diakris. Månne ej
häri ligger en antydan, att Akte utgjorde Hopleternes område och att
Athen var deras hufvudort? Och månne ej sagan om Theseus i alla
sina drag förråder, att han är den mythiske representanten för en kri-
garestam, som från det Argoliska Akte invandrat i det gentemot lig-
gande Attiska och här gjort Athen till sitt nystiftade rikes hufvadstad?
Plutarchos kallar Ågeus en understucken son till Pandion, och Theseus
framstår i Plutarchs skildring såsom en invandrad främling och stam-
rierne såsom sjelfva kärnan af den Helleniska stammen, hvadan ”Hellenisk” hos
honom vanligen är nära liktydigt med ”Dorisk”.
1) A. st. II, 237 o. f. — Apollod. II, e. 15, 6, & 2. |
7) Animadversiones de Ionibus, i Opusc. Acad. I, p. 149 o. f.
3) Antiqv. jur. publ. grecor. V, $ 2, 3. 164.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
