Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 8. F. Hammarstrand.
Apollo Patroos, hvilken åtminstone af sednare Grekiske skriftställare
förklarades identisk med den Pythiske Apollo !); tvärtom torde detta
hafva varit en ytterligare anledning, att i de från trakterna vid Par-
nassos och Oeta i Attika invandrade Dryoperne se Ionernes förmenade
Helleniske stamfäder 2). Dock kan Xuthos i sin egenskap af Apollo ej
hafva betraktats såsom Hellens son, utan dertill förvandlades han väl
först af en yngre saga, som åsidosättande hans gudomliga värdighet,
ville genom honom slägtleda Ionerne och Achäerne från Hellenernes än-
nu för Homer obekante stamfader och eponymos. Imellertid synes vid
sidan af denna yngre tradition äfven den äldre bafva fortlefvat och om-
sider framkallat det temligen uppenbara sammanjemkningsförsök, som
gjorde Ion till Apollos verklige, af Xuthos blott adopterade son.
Hvad vidare beträffar den af Mäller åberopade Dioskurculten.i
Aphidna och kringliggande trakt, så är visserligen ganska sannolikt,
att han öfver den Marathoniska Tetrapolen invandrat i Attika 3); men
detta är ej något bevis för en Hellenisk invasion från Thessalien, då,
enligt Möllers eget medgifvande, de på Peloponnesos invandrade Dori-
erne först af dess äldre, Achäiska innevånare, tillegnade sig denna cult.
Antaga vi åter, att den från Peloponnesos kommit till Attika, så kan
detta just hafva skett genom de i den Attiska Tetrapolen bosatte Dry-
operne, som sannolikt stodo i liflig gemenskap med sina stamförvandter i
Argolis och såsom medlemmar af den Atheniensiska staten tvifvelsutan
!) Se de af EK. F. Hermann a. st. I, & 96, 10 (s. 275) citerade auctorerne.
2) Det förtjenar i sammanbang härmed anmärkas, att, såsom det vill synas,
Dryoperne fordom äfven innehaft Spercheiosdalen (Strabo VIII, c. 6, 13) och må-
hända en ännu större del af Thessalien. Enligt en saga var Dryops son af Sper-
cheios (Antonin. Liber. 32); och då Herodot (VIII, 43) uppgifver, att Dryoperne
blifvit fördrifna af Herakles och Malierne, torde det väl ipnebära, att de tillförene
äfven innehaft de sednares land. Rörande namnet Dryopis såsom betecknande hela
Thessalien, se Heyne (observationes ad Apolldori Bibliotb. s. 149), som håller det
för en licentia poetica. Men Dryopernes vidt spridda bostäder vid Tymphrestos (som
Strabo, X, c. 5, 9, kallar ett Dryopiskt berg), på Oeta och norra sluttningarna af
Parnassos göra det ganska sannolikt, att de fordom innebaft ett fruktbarare område,
hvarifrån de blifvit undanträngde till de kringliggande bergstrakterna. Anmärkas
bör äfven, att Pherekydes (citerad af Schol. t. Apoll Rhod. 1212) gjorde Dryops
till son af Peneios och Danaiden Polydora. Vid Parnassos voro de grannar till
Lykoreiterne, som innebade bergets högsta del ofvanför Delphi (Paus. IV, c. 34, 6.
Strabo IX, ce. 3, 3). Vi finna sålunda Dryopernes urgamla hemvist i samma nej-
der, som af sagan betecknades såsom den Helleniska stammens vagga, och från
hvilka Xutbos skall hafva invandrat i Attika (Jemf. Schömann, antiqv. jur. publ.
Grecor. s. 163).
?) Den vigtiga rol, sagan tilldelade Maratbos i Dioskurernes krig med Theseus
(Plut. Theseus, c. 32) gör det sannolikt, att den Attiska Dioskurculten haft ett af
sina hufvudsäten i Maratbon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
