Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bidrag till den Atheniensiska statsförfattningens historia. 21
att Dryoper fordom voro bosatte i Abydos och Kyzikos, och att ge-
nom dem den Pbrygiska culten kunnat leta sig väg till den af deras
stamförvandter bebodda Attiska ”Tetrapolen !). Den Marathoniska
Heraklescultens Kretensiska ursprung är dock sannolikare; men om de
i Attika invandrade Dryoperne der redan förefunnit och tillegnat sig
densamma, eller om den först sednare hos dem vunnit insteg, må här
lemnas oafgjordt.
Möllers åsigt om Ionernes Helleniska börd, deras invandring och
bosättning i den Marathoniska Tetrapolen, m. m. är sålunda föga be-
rättigad. Men detsamma gäller äfven, såsom redan är nämndt, om
den modifierade form, hvarunder denna äsigt framträder hos Schömann,
enligt hvilken de i den Attiska Tetrapolen invandrade trämlingarne vore
att anse, om också ej för en Ionisk krigareadel, af hvilken Attikas
äldre befolkning blifvit underkufvad, likväl för roten och ursprunget till
Hopleternes phyle. Ty voro desse främlingar blott en skara Dryoper,
som fingo sig bostäder anvisade på den Marathoniska slätten och i den
kringliggande bergstrakten funno en af naturen utstakad gräns för sitt
område ?), så hafva de på sin höjd kunnat bilda en egen phratria, men
ingalunda en egen phyle i den Attiska förbundsförfattningen 3). Det är
dessutom redan anmärkt, att vi snarare böra söka Hopleternes område
i Akte, der Athen, som Theseus enligt sagan skall hafva gjort till hela
Attikas hufvudstad, tvifvelsutan var deras religiösa och politiska före-
ningspunkt. Detta synes till och med sagan om Ion vilja antyda, i det
Paus omtalade "Avaxes nade; dyrkades, skall, enl. hvad han kort förut (a. st. 2)
meddelat, hafra blifvit uppkalladt efter Mukars dotter Amphissa. Sålunda finna vi
äfven bär Makars hamn förknippadt med en cult, i hvilken somlige trodde sig se
en Dioskurcult. Men om också en dylik Kretensisk-Phoenikisk cult af ålder fun-
nits i Attika, så har den dock tvifvelsutan blifvit väsendtligen modifierad genom
sednare Peloponnesiska inflytelser.
" 1) Strabo XIII, c. 1, 8 Steph. By2. XIII, 586.
2 W. M. Leake, Die Demen von Attika, tibersetzt von A. Westermann, s. 65.
3) Detta följer i sjelfra verket af Schömanns egen åsigt, att de tolf stater, i
hvilka Kekrops säges hafva indelat Attika, motsvarat de tolf phratrier, i bvilka
de fyra phylerna voro underafdelade; ty då den Marathoniska Tetrapolen blott var
en af dessa stater, kunna dess innevånare i så fall blott hafva bildat en phratria.
Visserligen antager Schömann (de Phratriis Atticis, Opusc. Acad. p. 177, 78), att
den "invandrade krigarestammen äfven utbredt sig öfver den öfriga delen af Diaktis
samt anför till stöd derför, att man i sagan äfven träffar spår af densamma längre
söder ut, såsom t. ex. i Thorikos, der Kephalos, Xuthos’ dotterson, var bosatt,
och i hvars grannskap demen Ionidä låg, samt i Potamos, der, enligt en sägen , Ion
skall hafva dött. Men då alla dessa orter lågo i Paralia,’ skulle vi följaktligen äf-
ven der hafva att söka Hopleternes phyle, som sålunda, i strid med Schömanns
egen åsigt, finge ett ganska vidsträckt område.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
