Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om den fria Skottska kyrkans uppkomst. ’ 3
närvarande i sin församling, blef här, såsom lefvande grundsats i
högre grad gällande jemväl i det yttre: den gick från medelpunkten
till omkretsen och bestämde ej blott menniskornas samveten och för-
hoppningar utan äfven det kyrkliga lifvets sträfvanden och särskilta
gestaltningar.
Till detta medvetande att vara en församling, den der i and-
liga ting ej behöfver och ej får låta bestämma sig af någon juridisk
makt, utan af sin himmelske, förklarade, i församlingen n»ärvaran-
de och verkaude Herre och konung, hörer det allvar, hvarmed man
i Skottland påstod hvarje särskilt församlings rättighet att sjelf välja
och tillsätta sina herdar. Grundsatsen att ingen skulle såsom kyrko-
herde blifva påtvingad en församling, synes vara högligen att billiga
för hvar och en som rätt insett den oändliga vigt som ligger på be-
skaffenheten af den man, som ofta för en lång följd af år åtager
sig ansvaret för en menighets andliga näring, ansvaret för tusendes
eviga väl eller ve. De som i Skottland allvarligt yrkat ”icke-på-
tvingandet” hafva med eftertryck framhållit, att när en lärare kom-
mer till en församling, kommer han icke såsom missionär till hed-
ningar, bland hvilka han först måste grunda och inrätta en försam-
ling, utan han kommer till ett samhälle af myndiga, med honom
på samma trosgrund stående bröder, de der hafva rätt att gälla så-
som christliga män samt förmåga att dömma i en sak, för dem
sjelfva af så outsägligt stor och genomgripande betydelse. Icke sy-
nes heller ett sådant påtvingande vara gilladt af Skriften. Tvärtom
- uppmanas de trogna af Herren sjelf uttryckligen att vakta sig för
de falska profeter, som komma till dem i fårakläder men invärtes
äro glupande ulfvar; de åtvarnas att, om någon kommer till dem
och icke hafver den rätta lärdomen, icke undfå en sådan i sitt hus.
Lika litet rättfärdigas påtvingandet at Apostlarnes sätt att gå till
väga vid lärares förordnande. Hvad man i Skriften läser om lä-
rares tillsättning visar, att, i den ursprungliga kyrkan, dess tjenare
väl af Apostlarne invigdes i embetet, men valdes af församlingen.
Då efter Jude förrädarens död en Apostel skulle tillsättas, utvalde
den troende hopen två af dem som ut- och ingått med Jesus, så-
som de till embetet mest tjenliga män, mellan hvilka lott kastades.
Ja, någon tid derefter, då ställningen i kyrkan i Jerusalem fordra-
de, att några $diaconi skulle väljas för att förvalta kyrkans medel,
hvilka skulle vara män, som godt rykte hafva och äro fulle af He-
lig Anda och visdom, ville Apostlarne ej ens utvälja dessa kyrkans
tjenare, utan lemnade valet åt församlingen. Uttrycket xesgoroyn-
Cayvssc, Ap.-G. 14: 23, synes äfven, såsom det af flera exegeter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
