Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Adorationen. 5
de tillbedjandes ögon, konsten, då hon konumner icke förmäten, stolt och
djerf, utan såsom en återhållsam, tuktad, kufvad, ödmjuk IHerrans
tjenarinna, med Herrans helgonfrid på sitt klara änne, konsten, då den
icke vill vara något i och genom och för sig sjelf, utan allt för Her-
ran, allt för Herrans ära, den heliga konsten, der den djupt underord-
nar sig den på detta fridlysta område gällande principen: allt till upp-
byggelse, har, äfven den, i adorationen ett stort, heligt åliggande. Den
må inrymmas i de christnas tempel, uttalande äfven den på sitt språk
de frälstas saliga förhoppning, den må bidraga i sin mån att höja tan-
kar och sinnen, bortföra från hvardagligheten, den må, äfven den, lju-
deligt ropa sitt: sursum corda, den må framställa det höga, eviga, oför-
gängliga, ovanskliga, himmelska, allt, allt till Förbarmarens lof.
Fatte vi den kyrkliga adorationen i inskränktare mening, så inbe-
griper den sången och den egentligen så kallade liturgiska bönen. Dessa
båda adorativa grundelementer hafva det gemensamt, att de mera ome-
delbart och direct, utan alla omvägar syfta åt Guds förhärligande. Här
träder menniskan fram till Gud, det är icke blott fråga om en obe-
stämd, outsäglig lyftning uppåt, upp till de härliga Guds-rymderna, till
de för anden magnetiskt dragande regionerna, utan det är något än
högre: menniskan nalkas här, i dessa handlingar, Honom, som är det
allraheligastes eviga medelpunkt, hon nalkas Honom sådan hon är, utan
symboliska hjelpmedel. Men sången står så till vida det förstnämnda
slaget af adoration närmare, att den sjelf gränsar till konstens område.
Den lånar något derifrån. Den har med denna djupa gemensamheter,
i det den uppstiger liksom buren af rhythmen och tonen och står i in-
nerligt samband med den sinnliga framställningen af beliga föremål och
idéer. Men det finnes knappt i hela den christna gudstjensten något,
som bättre uttrycker de tillbedjandes gemensamma tro och kärlek, deras
längtan och trängtan, deras törst efter lefvande Gud, intet som bättre
uttalar de behof, som uppstått uti hjertan, hvilka af Guds Anda blif-
vit satte i helig rörelse eller upptända af det eviga lifvets underbara
brand. Du må pu söka i himmel eller på jord, du finner ingenstädes
något bättre uttryck för den af Gud rörda menniskoandens odödliga
begär att upphöja och fira det härliga Guds-Namnet. Hvarken den
jordiskt veklige eller den jordiskt nyktre förstår den tillbedjande sån-
gens betydelse och mission, men denna är stor öfver allt begrepp. Att
vi mäste tillerkänna den ett så högt värde såsom väsendtlig del af den
christna gudstjensten, härrörer af trenne hufvudsakliga skäl. Först och
främst ligger det uti religionen, särskilt i den christna och i all syn-
nerhet uti det personligt lefvande christna troslifvet en viss oändlig,
outsäglig kraft, ett något, för hvars återgifvande inga menniskospråk ,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
