Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 C. A. Hultkrantz.
Då nu författaren till Ebreerbrefvet i början af det 10 kapit-
let vill ådagalägga, att de gammaltestamentliga offren icke kunna
medföra någon försoning och att det är omöjligt, att med blod af
oxar och bockar borttaga synder, så låter han Davids motbild Chri-
stus vid sitt inträde i verlden begagna sin stamfaders förebildliga
ordalag för uttalandet af de levitiska offrens kraftlöshet och otill-
räcklighet samt sin villighet att i helig lydnad för sin himmelske
Fader genom uppoffrandet af sin lekamen fullgöra hans vilja och råd
om menniskors frälsning och salighet. Han citerar dervid ofvan-
stående yttrande af David med föga afvikelse från Septuaginta, uti
hvilken uttrycket: ”öron hafver du öppnat åt mig", har blifvit åter-
gifvet med det i hufvudmeningen ingenting ändrande men starkare
uttrycket: ”en kropp har du tillredt åt mig (att jag nemligen ge-
nom den skall göra din vilja)”. Citatet åtföljes af åtskilliga re-
flexioner, hvilka i sammanhang med detsamma lyda sålunda: Inträ-
dande i verlden säger han (Christus): ”Slagtofer och spisoffer
har du icke velat, men en kropp har du tillredt åt mig, till
brännofer och syndofer har du icke haft behag. Då sade jag:
Si jag kommer — i bokrullen är skrifvet om mig — att göra
o Gud! din vilja". Då han först säger: ”Slagtofer och spis-
offer och brännoffer och syndofer har du icke velat ej heller
haft behag dertill", så tillägger han derefter: ”Si jag kommer
till att göra din vilja” — han upphäfver det första, på det
han skall fastställa det andra.
Esaias.
Såsom konungadömet i det G. T. förebildade Christus med hän-
syn till hans konungsliga embete, så var ock det gammaltestament-
liga profetdömet en förebild af Christi profetiska embete. Alla pro-
feter i det G. T. voro derföre hvar i sin mån förebilder af Christus
— ett förhållande, som synes antydas genom den motsvarighet emel-
lan Christus och de gammaltestamentliga profeterna, som framhålles
i Ebr. 1: 1. Men ju större en profet var i det G. T., ju större
mått han egde utaf den profetiska gåfvan, desto mera var han egnad
att förebilda Christum, uti hvilken denna gåfva nådde sin högsta
fulländning. I följd deraf måste profeten Esaias, fursten ibland det
gamla förbundets profeter, vara en synnerligen betydelsefull förebild
af Christus.
Då nu Esaias i början af det 8 kapitlet profeterat om en nära
förestående stor och tryckande nöd, som skulle drabba det judiska ’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
