Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Ebreerbrefvets citater ur det Gamla Testamentet. 19
Hvad då först beträffar den typiska likheten, så torde densam-
ma, för så vidt den framhålles i Ebreerbrefvet, kunna sammanfattas
i följande boufvudpunkter: 1) Icke tager någon sig sjelf äran (att
vara öfversteprest), utan den som kallas af Gud, såsom också Aron
(på kallelse af Gud mottog det öfverstepresterliga embetet för sig
och sina efterkommande, 2 Mos. 28: 1 m. fl. st.). Sammalunda
har ock Christus icke förherrligat sig ejelf till att blifva öf-
versteprest, utan den (Gud) som sagt till honom: . . . Du är
en prest till evig tid på Melchisedeks vis (Ebr. 5: 4—6). 2)
Hvarje öfversteprest, som tages bland menniskor ... (är) i stånd
att. vara saktmodig mot de fåkunnige och irrande, emedan han
ock sjelf är behäftad med svaghet (Ebr. 5: 1, 2). Sammalunda
måste ock Christus i alla stycken vara bröderna lik, på det han
skulle vara en barmhertig och en trogen öfversteprest inför Gud.
Ty i det han led, sjelf frestad, kan han hjelpa dem, som fre-
stas (Ebr. 2: 17, 18). Och vi hafve icke en öfversteprest, som
icke kan hafva medlidande med våra svagheter utan en, som är
frestad på lika sätt (med oss) i alla stycken, utan synd (Ebr.
&: 15. Jfr Ebr. 5: 8). 3) Hvarje öfversteprest insättes för men-
niskor med afseende på de ting, som röra Gud, på det han ekall
ofra gåfvor och offer för synder (Ebr. 5: 1. Jfr 8: 3). Det
«var derföre nödigt, att ock Christus skulle hafva något att ofra
(Ebr. 8: 3). Han har också under sitt kötte dagar med starkt
rop och tårar offrat böner och åkallan till honom, som kunde
rädda honom från döden (Ebr. 5: 7). Ja han har ofrat sig
gjelf (Ebr. 7: 27) till att försona folkets synder (Ebr. 2: 17).
4) Öfverstepresten ingår en gång om året uti det allrahelgaste
med offerblod, hvilket han frambär för sig och för folkets för-
eeelser (Ebr. 9: 7). Christus har också genomfarit himlarne
(Ebr. 4: 14) och genom det större och fullkomligare tältet, det
icke med händer gjordt är, det är, icke tillhör denna skapelsen,
också icke med blod af bockar och kalfvar utan med sitt eget
blod, en gång för alla ingått uti det allrahelgaste, sedan han
funnit en evig förlossning (Ebr. 9: 11, 12).
Den olikhet emellan Christus och öfverstepresten i det G. T.,
som har sin anledning uti den omständigheten, att den sednare en-
dast är en på ett förberedande utvecklingsstadium förekommande
lägre förebild af den förre, torde efter Ebreerbrefvet kunna samman-
fattas i följande punkter: 1) De levitiska presterna (och bland dem
äfven öfverstepresterna) hafva utan edgång blifvit prester, men
Christus med edgång genom honom (Gud), som (i Ps. 110) säger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
