Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’
18 TU. A. Hultkrantz.
hade väl äfven det företa (förbundet) stadgar rörande gudstjenst
och den verldsliga (utvärtes, jordiska) helgedomen. Ordet ”äfven”
antyder här en jemförelse emellan det första förbundet och det andra
eller det nya, sarct att äfven det sistnämnda i likhet med det förra
har sina ordningar och en helgedom, ehuru icke af en verldslig och
jordisk beskaffenhet. Häri antydes således äfven ett typiskt förhål-
lande emellan det gamla och det nya förbundet, 3) Den helgd,
fasthet och giltighet, som tillhörde det gamla förbundet, förebildade
den ännu större helgd och giltighet, som skulle tillkomma det nya.
Ty om det genom änglar talade ordet (den mosaiska lagen, som
innehöll det gamla förbundet. Jfr 5 Mos. 33: 2, Ap.G. 7: 53, Gal.
3: 19) blef fast och hvarje öfverträdelse och olydnad erhöll rätt-
vig vedergällning, hurw skole då wvi kunna undkomma, om wvi
försumma en så stor frälsning (som den, hvilken erbjudes uti det
nya förbundets ännu fastare och orubbligare ord)? Ebr. 2: 2, 3.
Jfr Ebr. 10: 28, 29.
Öfversteprest-embetet.
Det judiska presterskapet uti det G. T. utgjorde en förmed-
lande mellanlänk emellan menniskor och Gud. Af Gud sjelf ot-
valde bland sina bröder och helgade och vigde för inträdet uti det
heliga embetet, bade de judiske presterna till sitt åliggande att för-
medla och underhålla beröringen emellan menniskor och Gud, i det
de för sina bröder nalkades Herren med offer och gåfvor och från
Gud förde välsignelse till folket tillbaka. Och hvad här är sagdt
om de judiska presterna i allmänhet, det gäller i ännu högre be-
märkelse om - öfverstepresten. I honom koncentrerar sig hela det
judiska prestadömet, och uppnår uti honom sin högsta spets och ut-
veckling. Men äfven i honom når det dock icke sitt mål. <Idéen
om en medlare emellan den syndiga menniskan och Gud blir först
på ett faollt tillfredsställande sätt realiserad i Christus. I jemförelse
med honom nedsjunker det judiska prestadömet och sjelfva det öf-
verstepresterliga embetet uti det G. T. till ett blott förebildligt
representerande” af en idé, som först framdeles skulle blifva en lef-
vande verklighet.
Vid behandlingen af den typiska betydelse, som tillkommer det
öfverstepresterliga embetet uti det G. T., har författaren till Ebreer-
brefvet ej blott framställt den typiska likhet och motsvarighet, som
förekommer emellan Christus och den gammaltestamentlige öfverste-
presten, utan äfven fästat uppmärksamheten vid olikheten dem emellan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
