Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 A. G. Ablqvist
anmärkningar begäres, ”att äfven de andre gode herrar, som ridder-
ligt namn och stånd haft hafva eller nu bekommit, och äro dock utan-
råds, måga ock samma privilegier uti sin lifstid njuta och behålla,
om det eljest evärdeligen icke ske måtte”. Hogenskild Bjelke, från
hvilken denna punkt, såsom hans concept visar, är kommen, an-
märker visserligen, att den blef af de andra ogillad, men då afse-
ende derpå finnes gjordt i de stadfästade privilegierna, torde den
ändock hafva inkommit i den utskrift af anmärkningarna, som till ko-
nungen framlemnades.
Konungen förklarar vidare det vara sin vilja, att inga andra
skola förordnas till häradshöfdingar och domare än de, som äro af
adelsstånd, om nämligen så många finnas bland adeln, som dertill
äro tjenlige och förfarne. Härifrån undantager han dock ett antal hä-
rader i Uppland, Vestmanland och Dalarne, Småland samt Fiuland,
hvilka han vill unna och förläna sina dagliga hoftjenare, adlige eller
oadlige, äfvensom alla häradshöfdingedömen i Norrland, eftersom i
de landsändarne inga adelsmän äro boendes. — Att konungen ganska
väl både förstått och uppfyllt adelns begäran i denna punkt, lider
intet tvifvel. I sin supplik anhåller den nämligen, att, på det den
menige man uti riket måtte desto bättre vederfaras lag och rätt,
ärlige och förståndige män må förordnas till lagmän och häradshöf-
dingar, "de som uti lagen äro något förståndige och sjelfva samma
deras kall kunna förestå, och icke prester, borgare eller oför-
ståndige skrifvare, som föga akta hvad lag och rätt den menige
man sker, utan allenast se derefter, huru de kunna bekomma rän-
tan”. — Hurnvida denna indirekta anhållan om uteslutande rätt till
domareplatser för öfrigt var framkallad af begär efter de betydliga
inkomster, som medföljde domareplatser, kan man se af adliga do-
mares vana att låta andra sitta ting i sina lagsagor och härader,
hvilken framkallade kungliga påbud, att häradshöfdingar af adels-
stånd, när de ej hade förfall, sjelfva skulle sitta för rätta 2). Att
Johan sjelf ansåg denna punkt om häradshöfdingedömen för en åt
adeln beviljad ekonomisk förmon, visade han genom att gifva så-
dana åt adliga qvinnor, hvilka sedan sjelfva fingo välja dem, som
skulle sköta tjensten 2).
!) J. J. Nordström: Bidrag till den svenska samhällsförfattningens historia,
1: 185.
2?) Kon. unnar och förlänvar fru Malin, Ture Trolles efterlefverska, härads-
höfdingedömet i Albo härad ”medh sådane beskceedh, att hon skall förschaffe
sigh ehn förståndigh man, som kan förhielpa hwariom och enom vdi för:ne
häredt till lagh och rätt” D. 5 Febr. 1569. Ett dylikt bref för fru Ka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
