Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 A. G. Ahlqvist.
väckta förslaget, och det blef nu hvilande för att i en följande af
lika aristokratiska åsigter beherrskad tid åter upptagas.
De adelsprivilegier, hvilkas innehåll vi nu anfört, äro i flera
afseenden förtjenta af uppmärksamhet. De bilda nämligen utgångs-
punkten för det aristokratiska tidehvarf i Sveriges historia, under
hvilket riket trycktes af svårigheten att underhålla denna klass af
privilegierade, som för sig behöll äran och fördelarne af rikets sty-
relse, men kastade den tunga och börda, som denna kräfde, på
folkets axlar. Med de föregående och efterföljande tiderna stå de
i det innerligaste sammanhang, och man kan kalla dem ett band,
som förenade båda. Äfven om Kalmarerecess ej blifvit omnämnd i
dem , hvilket dock var fallet, skulle det ej hafva varit svårt att se,
att de adlige nu, med fästadt afseende på tidsomständigheterna,
sökte återbörda de företräden, som deras fäder i denna akt, resul-
tatet af ett århundrades sträfvanden, förvärfvat, och att de sedan
på denna vidsträckta grundval ville uppresa ett palats, som skulle
påminna om feodalismens stoltaste tid. Tillsammans med de an-
språk på ännu större rättigheter, som redan före stadfästandet af
dessa privilegier uttalades, utgjorde de således grundplåten till den
skatt, hvilken ättlingarne af 1569 års män träget och troget sökte
att på en gång draga nytta utaf och föröka. — Författningen för
det blifvande aristokratiska enväldet bar dock inom sig ett frö till
söndring bland de privilegierade sjelfva, som, då det kommit till
fall utveckling och burit frukt, måste medföra institutionens under-
gång. Lifsprincipen för en aristokratisk författning, jemnlikhet inom
adeln sjelf, fanns ej i 1569 års adliga privilegier, som tvärtom
oupphörligt tala om adeln af högre och adeln af lägre stånd, och
tillförsäkra den förra rättigheter, som den senare måste afondas
och eftersträfva. Den belänade och betitlade adeln och den nya
obesutna namnadeln voro de ytterligheter inom adelsståndet, som
förr eller sednare måste komma i strid med hvarandra, och som
sedermera verkligen utkämpade den vid 1680 års riksdag. Tecken
till denna söndring visa sig för öfrigt redan nu. Vi hafva sett,
att flertalet af riksråden voro emot, att riddarne utom rådet skulle
komma i åtnjutande af samma rättigheter, som blifvit dem sjelfva
tillerkända. Grefvarne i sitt svar på konungens förslag till grefve-
bref hänotyda äfven derpå.
Bland de länsherrar, hvilka Gustaf Vasa och hans söner ska-
pade, en vidunderlighet i sextonde seklet, intog nu hertig Carl för-
nämsta rummet, men med intressen så skiljda från adelns, att man
ej kan anse honom för medlem af denna samhällsklass. AÅtt visa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
