Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om aristokratien under Johan den tredjes regering. 19
hvilka förmoner innehafvarne af de ärftliga grefve- och friherredö-
mena, de förra nu fyra, de senare tolf till antalet, åtnjöto fram-
för den öfriga adeln, hör deremot hit, hvarföre vi vilja egna denna
fråga någon uppmärksamhet !).
Grefve- och friherredömena, af hvilka de förra nu fingo en be-
tydlig tillökning i storlek och inkomster 2), skulle vid innehafvarens
död ej delag mellan barnen såsom annan egendom, utan odelade
tillfalla äldste sonen, som deremot egde att utlösa sina yngre brö-
der med penningar efter råd och lägenhet, då de uppnått mogen
ålder, och sina systrar med brudskatt, då de trädde i äktenskap.
Vore arftagaren omyndig, egde hans moder, om hon vore i lifvet
och vid förnuft, att blifva hans målsman till dess han uppnått myn-
diga år; vore hans moder död eller oskicklig att förestå grefvedö-
met, skulle det bestyras af någon närskyld frände, och, om äfven
sådana saknades, af konungen sjelf eller hans efterträdare. Doge
grefve- eller friberreslägt på manslinien ut, skulle dess län åter-
falla till kronan; dock egde den siste grefvens eller friherrens mo-
der att åtnjuta titeln och inkomsterna af länet så länge hon förblefve
enka, äfvensom andra efterlemnade qvinliga arfvingar att bebålla
titeln och ett års inkomster af gref- eller friherreskapet. Försåge
en blifvande grefve eller friherre sig emot sina föräldrar, så skulle
länet öfvergå till närmaste arfvinge; för högmålsbrott skulle deremot
grefve eller friherre alldeles förlora länet, och detta återfalla till
kronan. Sålde eller pantsatte förmyndare lönet, helt eller till en
del, så vore det ogiltigt; om myndig grefve eller friherre så gjorde,
förlorade han både länet och de derför erhållna penningarne. Gref-
var och friherrar fingo ej bortgifva morgongåfvor till sina fruar för
längre tid än deras lifstid, och icke till ett bögre belopp än fem-
hundra mark om året 3). Grefvar och friberrar skulle få uppbära
alla konungssaker så af sina landbor som af dem i länen, och der-
jemte tillsätta häradshöfdingar samt uppbära häradshöfdingarnes in-
!) De handlingar, vi dervid följt, äro 1569 års adelsprivilegier så vidt
de angå grefvar och friberrar, de ofvan citerade stadfästelsebrefven på släg-
terna Brahes och Stures grefvedömen, samt Nils Gyllenstjernas friherrebref,
som finnes i afskrift bl. Nordinska saml. å Upps. akad. bibl
2) Stureska grefskapet ökades med nitton, det Braheska med åtta kyrk-
socknar och dessutom med Gudhems klosters landbor. I en samtidig defekt
afskrift af P. Brahes grefvebref (Acta ang. Ridd. o. Ad. L) uppskattas in-
komsten af grefsk. Visingsborgs tillökning t. 10 tusen mark om året.
3) Denna summa utsättes i grefrebrefven; i N. Gyllenstjernas friberrebref
är en lakun lemnad för morgongåfrans storlek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
