Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om aristokratien under Johan den tredjes regering. 21
konung Gustafs arfvingar måtte så omtalas i grefvebrefven, som
hans testamente och grefvarnes redan aflagda ed det föreskrifva; att
det ej må så noga utsättas, hvilken ränta konungen ville efterlåta
grefvarne, på det att ej, om de beviljade grefskapen och godsen
kunde bringas till större afkastning, den nya vinsten skulle gå för-
lorad för grefvarne, hvilket dessa ej trodde vara konungens mening;
att inga morgongåfvor skulle få gifvas i grefskapen, — hvilket så-
ledes varit konungens ursprungliga vilja — , tyckte grefvarne ej om,
utan anböllo de, att konungen ville taga denna fråga i ytterligare
betänkande, isynnerhet som eljest ”en grefve neppeligen skulle
kunna fria till en förmögen adelsmans dotter, än mindre till
någon af högre stånd”; att alla grefvesöner måtte få skrifva sig
grefvar, eftersom konungen tillförne varit dermed tillfreds; att in-
skränkningen om crimen lese majestatis och de andra brotten måtte
borttagas, emedan den sträckte sig långt och mindre frihet derige-
nom gafs grefvarne, än som konungen lofvat och grefvarne sjelfva
alltid velat !); att i afseende på guld- och silfvergrufvor samt mynt,
dessa ej måtte i grefvebrefven omtalas, emedan sådana grufvor ej
fannos i de gifoa länen, och, om några verkligen påträffades, det
ej stod i en grefves förmåga att dem bearbeta; dessutom, då ko-
nungen kunde gifva främmande män och andra denna fribet, ”hvi
skulle kungl. majestät icke kunna efterlåta sådant sina egna när-
skylda trogna förvandter?” Slutligen anhålla grefvarne, att rusttjen-
sten må för fredstid nedsättas, isynnerhet som deras stånd kräfver
större omkostnad än det meniga ridderskapets, och att de må få
uppbära all tionden af samma deras herrskaper för att dermed un-
derbålla presterskap, skolor och hospitaler, — en begäran, som re-
dan blifvit framställd af riksråden i deras anmärkningar till konun-
gens förslag till adliga privilegier. — Om ock konungen i en och
annan punkt, såsom om morgongåfvor och rusttjensten i fredstid, af
dessa anmärkningar förmåddes att afstå från sitt förslag, blefvo dock
sampt wåre effterkommende, högb:te hans Kong:e Ma:tt högeligen och myc-
ket haffwe till att betacke och berhöme, szå finnes ther nogre punchter
wthi, hnilche wij förhoppes och therum opå thet wnderdånigiste bidie, att
hans Kong:e Ma:tt wärdes samme gunst them nådigist förbemere” (sie). En
odat. afskrift bl. Acta ang. Ridd. o. Ad. L
!) Att Johan under upproret verkligen utlofvade friheter, hvilka adeln se-
dermera ej fick behålla, synes af hans donationsbref för Märta Sture, dat.
d. 15 Augusti 1568, hvari det bland annat lofvas henne att få de upp-
räknade godsen ”uthan all rosstienist och besverinnger, efter sin eghen vilie
aldelis niute och behkolle". De la Gardiska Archivet, IV: 118,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
