- Project Runeberg -  Upsala Universitets Årsskrift / 1864 /
23

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Om aristokratien under Johan den tredjes regering. 23

Sjelfva grundvilkoret för åtnjutande af adlig frihet, rusttjensten ,
förtjenar att i detta afseende i främsta rummet betraktas. Redan
under första året af sin regeriog måste konungen erfara, huru för-
sumligt frälset var i att uppfylla denna sin skyldighet. Ehburu han
flera gånger tillhållit adeln att på tillbörligt sätt utgöra sin rust-
tjenst, klagar han, hade den dock sändt sådana hästar, tjenare och
rustningar, som voro platt odugliga, under det att adelsmännen
sjelfva höllo sig hemma. All adel i Uppland mellan femton och
sextio år uppbådas nu till krigstjenst inom fjorton dagar; de, som
ej infinna sig, hotas med förlust af adelsskapet och dessutom med
att få sina jordagods indragna till kronan !), År 1570 klagar Jo-
han öfver finska adelns försumlighet vid rusttjenstens utgörande; den
skulle nu begifva sig till Viborg, och kunde den ej åstadkomma
follständiga försvarsvapen för sitt folk, åtminstone dit försända sina
tjenare med goda hästar och värjor 2). Året derefter får adeln i
Östergötland befallning att i kriget mot Ryssland fullgöra sin rust-
tjenst eller att besolda ett antal af konungens ryttare motsvarande
den rusttjenet, hvartill de voro pligtige; de, som ej efterkomma be-
fallningen, skola förlora hälften af sina förläningar 3). Ar 1572
förnyas befallningen till adeln i Vestergötland och på Dal med an-
bud, att den för hvarje häst och karl, som borde uppsättas för in-
komster af arfgods, skulle få betala trettio daler, för inkomster af
förläningar, sextio daler. De försumlige hotas åter med strängt
straff 4). Följande året klagar konungen i ett bref till Östergötland,
att såväl den som dess ståndsbröder flerestädes här i riket ej låter
gå sig till sinnes den gunst och välgerning, konungen bevisat adeln
genom att gifva den 1569 års privilegier, utan att den hvarken
vill fallgöra sin rusttjenst eller uppfostra sina barn i främmande
länder, der de kunde lära något godt; tvärtom stadnade adeln hemma
blott aktande sina hushåll, såsom andra bönder. Konungen befaller
så så vid detta tillfälle som derefter adeln att, vid strängt straff, bättre
fallgöra sina skyldigheter 5), — Huru föga rusttjensten uppfyllde sin
bestämmelse synes af konungens klagan 1579, att adeln, alla till-
sägelser till trots, ej uppgaf sina inkomster, så att man kunde be-
stämma, huru mycket krigsfolk den borde lemna 9). Äfven då den

!) Kon. t ståthållaren på Stockholm, d. 14 Nov. 1569. Riksreg.

3) Kon. t. adeln i Finland d. 6 Dec. 1570. Riksreg.

3) Kon. t adeln i Östergötland, d. 31 Juli 1571. Riksreg.

4) Kon. t adeln i Vestergötland och på Dal, d. 8 Aug. 1572. Riksreg.
3) Kon:s bref af d. 30 Maj 1573, 9 Maj 1579. Riksreg.

$) Kon, t, ståtbållarne i alla landsändar d. 13 April 1570. Riksreg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:41:52 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uuarsskr/1864/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free