- Project Runeberg -  Upsala Universitets Årsskrift / 1864 /
24

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 A. G. Ahlqvist.

redogjorde för sina inkomster hände det, att dew, såsom Hogenskild
Bjelke, blott uppgaf tredjedelen af det verkliga beloppet 1), — ett
förhållande, som dock ej hindrade samma Hogenskild att 1589
klaga öfver Arfvid Gustafsson (Stenbock), som, ehuru han under
femton år uppburit besoldning för tolf ryttare, och dessutom skulle
uppsätta folk för sina och sin hustrus arfgods, likväl ej till Liffland
afsändt en enda ryttare 2). — Det synes som om de förnyade ho-
telserna om indragning af förläningar verkligen gått i i follbordan. Åt
minstone finnas register på indragna förläningar och beställningar,
som uppgå till ganska betydliga summor, och som troligen blifvit
för försumlig rusttjenst återkallade 3). — Ehuru vilkoren för rust-
tjensten blifvit af Johan så mycket förmildrade, tryckte den likväl
adeln. Får man tro grefve Per Brahes uppgift, så var rättigheten
att rusta i stället för att betala skatt snarare en förlust än en
vinst 4). Också fann adeln sig föranlåten att bedja, att de adels-
män, som voro oförmögna att fullgöra rusttjensten utan att utsätta”
sina gods, måtte för någon tid skonas, äfvensom att två, tre
eller flera adelsmän måtte få slå sig tillsamman om att uppsätta en
ryttare, — ett bruk, som förut ej varit ovanligt, men af Erik den
fjortonde blifvit på det strängaste förbjudet 5). Hvad konungen sva-
rade på denna supplik känna vi ej.

Det är ofvan nämndt, att riksråden före stadfästandet af 1569
års privilegier begärde befrielse för sina landbönder från åtskilliga
onera, som vidlådde deras jord, och att denna begäran ej blef af
konungen bifallen. Härom måste denne flere gånger påminna adeln.
Så 1575, då konungen befaller sina fogdar att tillhålla adelns land-
bönder, att ej undandraga sig bäradstingen och att till de af ko-
nungen utnämnde häradshöfdingarne utgöra häradshöfdingefordringen;
att fortskaffa konungens bud, då de äro försedde med pass; att ej
undandraga sig konungshästarne och att bidraga till broars och vä-

!) Kon. t. Hog. Bjelke d. 24 Mars 1586. Riksreg.

2) Hog. Bjelke t. Ture Bjelke d. 27 Aug. 1589. ”Hist Saml. f. Kon.
Joh. III:s tid”, i riksark.

3) Ett ”Register opå the förläninger och Bestelninger, szom Kong. M:tt
wår a Do. Herre och Konung igen kallet haffuer anno 1570” har en slut-
summa af 187,147 mark; ett annat från Dec. 1575 uppgår till 2,767 da-
ler (en daler vid denna tid fyra mark); ett tredje odateradt upptager 87
läster 8 pund spannemål. Acta ang. Ridd. o. Ad. IL

3) P. Brahes Oeconomia s. 125. Att uppsätta och underhålla häst och
karl beräknar han kosta 104 daler 1 mark om året.

3) Den odat suppliken bl. Acta ang. Ridd. o. Ad. I. — Stjeroman, a
st, I: 253.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:41:52 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uuarsskr/1864/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free