Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om aristokratien under Johan den tredjes regering. 25
gars underhåll 2). Adeln dref sin djerfhet i att tillegna sig dessa
kronans och dess tjenares rättigheter ganska långt. Den icke alle-
nast förbjöd sina landbönder att utgöra gärder och att betala de till
häradshöfdingarnes underhåll bestämda afgifterna 2), utan behöll så
väl dessa medel som kronans öfriga inkomster för egen räkning, och
då fogdarne kräfde dem derpå, öfverföllo de dem och ”skällde på
dem med sin onyttiga mun” 3). Sådana missbrok kunde så mycket
lättare få insteg, som det synes hafva varit brukligt, att adeln
uppbar gärder o. d. af sina landbönder för att sedan leverera dem
till fogdarne 4). — Adeln å sin sida klagade, att dess landbönder
af konungens fogdar och knekthöfvidsmän, utan att vara lagligen
förvunne till straff, på sina gårdar och annarstädes slogos, fängsla-
des, bastades, bundos och våldfördes, äfvensom att de af fogdarne
för högt beskattades och emot privilegierra platt utarmades med
pålagor 5). — Att fogdarne täflade med sjelfva adeln i våldsamhet,
och att de förre lika litet skonade adelns bönder som den senare
kronobönderna, är visserligen sannolikt nog. Hertig Carl gaf ko-
nungen en liflig skildring af så de enas som de andres framfart i
Finland, vid denna tid bondplågeriets förlofvade land. Några ko-
nungens undersåtar derifrån, som rest genom hertigdömet, hade un-
derrättat ’bertigen om den stora oförrätt och öfvervåld, som allmo-
gen derstädes led både af konucgens fogdar och af dem, som hade
största delen af landet i förläning. De fattiga bönderna vederfors
det ingen lag och rätt, ej heller aktades konungens bref, utan hvar
och en gjorde som han ville. Desslikes bortrycktes kronans gods
och egendom, och om någon begaf sig till konungen för att klaga,
så måste han sedan lida mera förföljelse än förr, hvilket dock, skref
hertigen, var alltför groft handladt 9).
Ett oskick, lika gammalt i Sverige som adeln sjelf, var att
den och dess tjenare plågade allmogen med olaga gästning och
skjutsfärder. Det blomstrade under såsom före Gustaf Vasas rege-
ring och förmådde denne att klaga, det hvar och en, som for ge-
nom ”landet, sköt sig in på konungen och puckade och tvang så
!) Kon:s tryckta kungörelse af d. 29 Maj 1575.
2) Riksreg. f. d. 19 Dec. 1572, 31 Aug. 1574.
3) Riksreg. £ d. 27 Aug. 1575. Kungörelser af d. 6 Jan. 1577, 24
Juli 1579.
$) Clas Åkesson (Tott) får i sin d. 28 Sept. 1576 utfärdade instruktion
befallning att indrifva åtta sådana hos adeln innestående fordringar. Riksreg.
3) Tvenne adelns suppliker bland Acta ang. Ridd. o. Ad. I
6) H. Carls registr. £. d, 29 Maj 1580.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
