Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om aristokratien under Johan den tredjes regering. 40
hus, och några af dem, såsom Peder Brahe och Erik Sparre, bik-
tade för och emottogo nattvarden af de katolska presterna 2).
I Juli månad 1579 ankom Possevinus för andra gången till
Sverige. Händelserna hade här tagit en riktning, som han ej vän-
tat sig. Konungen var missnöjd öfver afslaget på de af honom
gjorda vilkoren för svenska kyrkans återförening med Rom, och
fraktade derjemte något utbrott af det missnöje hos folket mot de
reaktionära rörelserna, som redan vid Possevini landstigning på ett
otvetydigt sätt uppenbarat sig. Utan att bryta med de katolska
utskickade gjorde nu riksråden konungen föreställningar, som visade,
huru föga uppriktig deras förra sympati för katolicismen måste hafva
varit. Den handling, i hvilken dessa föreställningar framlades, har
ej blifvit tryckt, och förtjenar väl att till en del här ordagrannt
anföras ?). ”Efter dessa religionssaker”, skrefvo riksråden, ”om
hvilka h. kungl. majestät såsom en kristen herre hafver velat låta
sig vårda, hafva hos månge inländske och utländske haft den me-
ning och anseende, likasom h. k. m. hade dermed velat annamma
eller upptaga någon gammal eller ny villfarelse, såsom ock våra
ovänner det allestädes uttydt hafva och än vid den meningen äro.
Derföre, på det att h. k. majestäts reputation och kungl. lämpa
måtte både utan- och innanlands blifva försvarad, så och på det
att utaf sådana meningar, som klerkeriet och allmogen sig i så måtto
fattat hafva, icke måtte något obestånd förorsakas, hvilket i sådan
religionsförändring menigt ske plägar, efter som historiorna och dag-
lig förfarenhet utvisa, hvilket ville vara riket till en stor, dråplig
skada och förderf; derföre är vårt trogna råd, att högbemälte k.
majestät låter med första lägenhet förskrifva de förnämste och lär-
daste af klerkeriet , eller ock skrifteligen gifver dem tillkänna, att hvad
h. k. m. uti religionen handlat bafver, är skedt i den akt och me-
ning, efter många sekter och svärmeri taga mycket öfverhanden uti
hela kristenheten, att h. k. m. hade fördenskuld förhoppats der med
bjelpa till att uppväcka en generalunion, och icke till att upptaga
någon gammal, ej heller till att införa någon ny villfarelse, med
annat mera, som på den tiden kan dertill tjenligt vara”.
!) Theiner a st. I: 562, 589, 606.
2) En samtidig afskrift finnes bland Rådslag i K. Joh. III:s tid, i riksarkivet.
Den har till öfverskrift: ”Radzlagh i Wadzstena på thett Herremöthe Anno
80 then 19 Februarij” (ej d. 9 såsom Anjou a st. II: 164 säger) och är
undertecknadt af P. Brahe, G. Christersson (Oxenstjerna), N. Gyllenstjerna,
G. Gera, E. Gustafsson (Stenbock), Hog. Bjelke, E. Gyllenstjerna, G. Bar
ner, E. Sparre.
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
