Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om aristokratien under Johan den tredjes regering. 53
särdeles stor, då han, såsom konung Johan åtta år förut klagade,
”var förbullrad och förderfvad af mycken dryck” 1).
Såväl Carl den 9:de som Gustaf Adolf anklagade Johan den
3:djes rådsherrar för att hafva varit orsaken till Sigismunds upp-
fostrande i katolska läran. I de samtidiga handlingarna finnes det ej
ett ord, som bestyrker en sådan misstanke, likasom det bekanta
påståendet, ”att Johan ville hafva sin son uppfostrad i förboppning
på båda rikena”, väl kan betviflas. Åtminstone ville han ej 1572
förvärfva polska tronen och en österrikisk ärkehertiginna för denne
genom att förklara honom för katolik 2). Men det låg i sakens
natur, att drottningen skulle utöfva ett stort inflytande på sin sons
öfvertygelse, äfvensom att jesuiterna, så snart de börjat arbeta på
Sveriges katolisering, trogna sin grundsats att framför allt vinna
nngdomen, på alla sätt skulle bemöda sig att sätta sig i besittning
af den unge tronarfvingen. Också stärktes påfven Gregorius den
trettondes förhoppningar, ”att Sigismund genom Guds nåd, hvilken
han varmt tillbad, en gång skulle fullborda sitt rikes räddning och
bidraga till katolska religionens förherrligande”, genom Possevini
iakttagelser, som efter personligt umgänge med prinsen trodde sig
kunna förutsäga, att han en gång skulle blifva en stor konung och
det gudomliga majestätets tjenare 3). Detta sista besannade sig i
Vesterås (Oktober, 1579), der prinsen icke blott tog nattvarden med
sin moder efter katolsk ritus, utan äfven öppet försvarade katolska
läran och förklarade sig ej vilja bevista den protestantiska guds-
tjensten. Det var ej underligt, om Johan vredgades på de katol-
ska presterna härför, som begagnande sig af Sigismunds ungdom och
oerfarenhet förledt honom att affalla från sin faders religion, ehuru
man måste medgifva, att de yppat sina afsigter för honom genom
!) Riksregistraturet f. d. 20 Aug. 1572.
2) "Efter thet wåre fullmyndige Commissarier och Sendebudh till Pålen
. « . behöfvre een Memorials Schedel . ., Dherföre hafve vij sampt Wåre
Elschelige Riikis Rådh för rhådsampt achtedt, att samme schedel måtte på
Swensche blifve steldt, och synnerligen på thesse efterföliende puncter”.
Stegeborg d. 6 Aug. 1572. "Och ther som vdaf them någet tilfelle goff-
ves til att tale vm någen heiratz contract emillen Keij. Ma:ttz och wåre
Liifzerwinger . . . skulle wåre thedth icke vtslå . . . Hwar och thet syn- ,
tes förbindre handelen, att the äre vdaf åtskillelig Religion, då kunde ther
til så swares, att wäl tilförene wore händt (huilkit och nu på thenne tiid
med Exempel kan bewiises), thet höghe personer med Echteskap äre wordne
förbundne, och dog hwar blifvit widh sin Religion”. Det underskrifna och
beseglade orig. bl. Rådslag i K. Joh. IIL:s tid.
3) Theiner a st IL: &1, 275.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
