Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om aristokratien under Johan den tredjes regering. 63
den i klagomål och beskyllnirgar, som tyckas visa, att, ehura osanna
dessa anklagelser i verkligheten måhända voro, hertigen dock sjelf
trodde på deras riktighet!). Hans missnöje var äfven så till vida be-
rättigadt, som det dröjde öfver ett halft år innan konungen underrät-
tade honom om lydelsen af sin stadga om kungliga och furstliga
rättigheter. Detta skedde nämligen först i Augusti 1582, då Gu-
staf Baner och Pontus de la Gardie afsändes till hertigen för att
utverka hans bifall till nämnda stadga 2). Hertigen svarade, att
denna var öfverflödig, ty hvad den innehöll var redan förut i ko-
nung Gustafs testamente tillräckligt bestämdt. Derjemte uttalade han
sin åsigt, ”att det varit tillbörligt och rätt, att h. f. n., som saken
mest angår, hade först blifvit, förrän allt sådant i verket ställdes,
tillfrågad”. — Förlikning ingicks slutligen i Uppsala eller Vesterås
om hösten 1582, utan att hertigen då nödgades godkänna den i
Stockholm gjorda stadgan 3).
Äfven nu blef enigheten mellan bröderna ej långvarig. Konun-
gen hade fattat nya misstankar under hertigens frånvaro i Tyskland
1583, och återvände derföre till sin förra plan att påtruga honom
1582 års stadga. Riksråden, då de härom tillfrågades, funno det
önskligt , att så skedde, på det att man måtte komma till ett full-
komligt slut, och begge parterna sedan kunde njuta och behålla
sina rättigheter; "likaså alla andra rikets innevånare, hvar efter
!) H. C. t. Ax. Lejonhufvud: ”Och effter wij elliest tilförende aff andre
’wäl förnummit, hure illisteligen någre haffve stemplet och trachtedt icke
allenest effter wårt, vtan och wår hele families förderff och vndergongh ,
Så hoppes oss till Gudh alzmechtig, att theris arge och onde förehaffuende
skal iugen framgong fåå, altherstund thet är ochristeligit, emot Gudh och
all rättwise, Wij haffue icke heller på wår sijdhe giffvit then wanartige
hopen någen tidh orsaak, att the sådanne fahrlige stemplinger skulle om-
gåå medh och före köttzlige bröder i oenigheet, Jecke eens besinnendes,
hwad dråplig skadhe ther aff skulle fölgie, om sådant bleffue i werckedt
ställt. Och är thet klagen wärdt, att K, M. wår elschelige käre her bro-
der icke skal sielff kunne merckie och besinne, att theris stämpling går så
väl på H. M:ttz affödes vndergong och förderff, som wårt och wåres, Ty
thet partijet meener begge partene äwen och lijke gott . . .” H. C:s reg.
f. d. I Juni 1582.
2) I nyss anförde bref t. A. Lejonhufvud klagar hertigen, "at wij icke
ännu den lycken bafft, at wij måtte få wette, hure then förschriffningen
rätteligen lyder”. — "Swar på the wärff och ärender, som Kong. M:ttz
trogne män och Sendebud . . . Gustaf Baner . . . och Pontus de la gardie
. » andragit”. H. C:s reg. f. d. 13 Aug. 1582.
3) H. C:s bref t. riksråden d. 6 April 1585, i hans reg. f. denna dag.
— Fryxell a. st. IV: 80.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
