Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64 A. G. Ahlqvist
sitt etånd". När konungen fattat sitt beslut om alla artiklarne,
borde de sändas till hertig Carl, "som hade att rätta sig deref-
ter” 1). Man ser hura obetingadt riksråden nu ställde sig på ko-
nungens sida i hans strid mot hertigen. Dertill bidrog såväl dennes
beskyllningar som hans enskilda strider med medlemmar af högadeln,
isynnerhet de med Erik Sparre. Denne fick 1582 bref från her-
tigen, hvari han klagade, att herr Erik låtit fängsla och illa be-
handla en sin förre tjenare, som, sedan han uttjenat sin tid hos
honom, ”räckt hand” åt hertigen; det vore ej, tillåtet i Sveriges
lag att hafva några lifegna, och skulle Erik Sparre, om han be-
bandlade sitt folk väl, hafva flera tjenare än som nu var fallet.
Herr Erik gaf ett ej mindre skarpt svar: han förtjenade att bättre
tros af hertigen än lättfärdiga personer och sqvallrare; den ifråga-
varande personen. hade blifvit för verkliga brott häktad; han sjelf
hade aldrig tvungit någon till tjenst eller bortsändt någon tjenare
olönt, och visste lika väl att det var förbjudet att tvinga någon
till tjenst, som att hägna och försvara andras bortlupna tjenare 2).
Äfven 1584 voro hertigen och Erik Sparre oense om en förrymd
bondeson, som, sedan han af gunst blifvit befriad från krigstjensten,
tagit värfning hos hertigen. Denne, skref Erik Sparre, borde ej
bålla till godo med att svik, list och falskhet ostraffadt bedrefvos 23).
— Hertig Carl å sin sida stödde sig på de adelsmän, som voro
i hertigdömet bosatte, och som ej, i motsats till de riksråd, som
derstädes hade egendomar, voro missnöjde med Carls uppförande.
Så visade de hertigliga råden sig i sitt, 1584, afgifna betänkande
visserligen ifra för endrägt mellan konungen och hertigen, men för
öfrigt ej vilja, att den senare skulle göra några eftergifter £).
"För många orsakers skuld och besynnerligen till att undfly
tillstandande sjukdomar och och ohelsa, så och många melankoliska
affekter, stora djupa tankar och annat mycket bekymmer, som af
ensörjenhet följa och förorsakas kunde", beslöt Johan om hösten
1584 att ingå ett nytt äktenskap. Bland furstliga personer fannos
få af en passande ålder; enkedrottningen af Frankrike — troligen
!) ”Rådzlag på Kongl. Maij:tz nådigste behag och förbettring, Stelt vdaff
Rijksens Råd här nu warendes. Actum Vpsala denn 29 Februarij Anno etc
1584", — bl. Rådsl. i K. Joh. III:s tid.
2) H. C:s reg. f. d. 10 Nov. 1582. — E. Sparres odat. concept bl. Handl.
rör. de i K. Joh. III:s tid ankl. Rådsherrar i riksark.
3) E. Sp:s concept t h. C. dat. d. 20 Aug. 1584, — bl. nyss anf. Handl
+) ”Rådzens betänckiende Actum Nyköpingh den 2 December A:o 84”,
— bl. Rådsl. i K. Job. ULs tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
