Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om aristokratien under Johan den tredjes regering. 69
serligen bevisligt; men å andra sidan var det äfven naturligt, att
hertigen med sitt häftiga sinne skulle fatta och uttala sådana tankar.
Ehuru ogynsamt såväl konungen som riksråden tycktes vara
stämda mot hertigen, ville dock denne ej uppoffra något af sina
anspråk. När rådsherrarne om våren 1585 underrättade honom
derom, att konungen icke längre ville umbära sina regalia, utan
åtnjuta dem såsom 1582 års stadga det föreskref, svarade derföre
hertigen, att denna stadga, såsom både konungen och hans utskic-
kade det försäkrat, blott vore ett utkast, som icke blifvit stadfästadt,
hvarföre han boppades få åtnjuta sin faders donationsbref och sin
broders confirmation derpå sig till godo !). Också tycktes han just:
genom att begagna sig af de omtvistade rättigheterna vilja höja dem
öfver allt tvifvel. Då Sten Baner begärde af hertigen tillåtelse att
tillträda det honom af konungen gifoar lagmansdömet öfver Söder-
manland, fick han icke blott afslag på denna sin anhållan, utan
äfven förebråelser för att hafva emottagit något af konungen, om
hvilket han visste denne och hans broder vara oense; och då her-
tigen i begynnelsen af år 1586 åter började slå mynt, begärde han
ej konungens samtycke dertill, utan frågade honom endast, om han
godkände de medsända profven 2). Tydligast visade sig dock denna
hertigens sjelfrådighet i de kyrkliga frågorna. Så utnämnde han
1585 liturgiens motståndare Petrus Jone till biskop i Strengnäs,
och utfärdade följande år en kyrkoordning, enligt hvilken den, ”som
föraktade våra svenska kyrkoseder”, skulle förmanas och, om det ej
bjelpte, straffas, samt kyrkoceremonierna förblifva sådana som det
beslöts i Uppsala 15722). Först då ett längre motstånd tycktes
skola medföra inbördes krig eller, hvad måhända syntes hertigen föga
mindre fruktansvärdt, en rättegång inför ständerna, lät han en del
af dessa anspråk falla.
Då riksråden efter konungens förmälning voro i Mars månad
1585 samlade i Vesterås, öfverlade de om sättet att bringa oenig-
heten mellan konungen och hans broder till ett fullkomligt slut 4).
Detta syntes dem vara så mycket önskligare, som freden med rys-
sarne svårligen kunde komma till stånd, om dessa fingo kunskap
om nämnda oenighet, hvarjemte Danmark och Polen, om den fort-
!) H. C:s reg. f. d. 6 Apr. 1585.
2) H. C:s reg. f. d. 28 Maj 1585, 19 Jan. 1586.
3) Anjou a. st. III: 203. Stjernman a. st. I: 360.
+) Det ofvan anförda rådslaget i Vesterås 1585. Enligt en anteckning
å det i riksark. förvarade exemplaret af detta rådslag, framlemnades det
till kon. d. 1 Mars, och återfanns slutligen i Hogenskild Bjelkes gömmor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
