Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 A. G. Ahlqvist.
som för öfrigt ej deri omtalas annat än vid slutet, der det heter,
att, om några tillägg skulle göras till hvad som nu blifvit öfver-
enskommet, borde de stadfästas af honom, rådet och ridderskapet.
Det missnöje med den nya regeringsformen, i detta ords yngre be-
tydelse, som hertig Carl sedermera vid många tillfällen uttalade, här-
ledde sig troligen från stadgandet om rikets styrelse under konun-
gens frånvaro, som, enligt hans ord i den ofvan anförda gransknin-
gen, var ”en otillbörlig artikel, som alldeles vill omkullstöta all
furstlig vördnad och myndighet, den hans faorstliga nåde inom Sveri-
ges rike bör hafva, ty uti konungs frånvaro är bh. f. n. den för-
nämste i riket, och bör ingen i Sverige sättas h. f. n. likmätig,
än mindre öfver hufvudet”. Riksråden åter tyckte, att denna punkt
öfverensstämde med Sveriges lag och arfföreningen, äfvensom att
det var ett ringa välde som delades af så många och innehades
så kort tid !). — Ehuru stora skäl än kunna finnas att ogilla åt-
skilliga andra föreskrifter i Kalmare artiklar, torde man dock ej
med rätta kunna påstå, att hertig Carls häftiga yttranden emot
dem för denna punkt voro obetingadt riktiga. I de då gällande för-
fattningarne för styrelsesättet fanns intet, som från stadgandet om ri-
kets styrelse under konungens frånvaro stred emot riksrådens gjorda
förslag, — förutsatt att det blifvit, såsom det var afsigten, på en
allmän riksdag antaget och stadfästadt. Ännu under det följande år-
hundradet förorsakade det obestämda i förhållandet mellan omyndiga
konungars förmyndare och slägtingar, hvilka senare gjorde anspråk
på andel i styrelsen, heta strider, och 1634 års regeringsform inne-
håller stadganden härom, som obestridligen äro lika gynsamma för
aristokratien som de, för hvilka riksråden af hertig Carl sedermera
fingo emottaga så hårda förebråelser. |
. Då första underrättelsen om konung Stefans död anlände till
Johan i Vadstena, voro ständerna ännu samlade derstädes. Såsom
skäl, hvarföre de ej blefvo underrättade om drottning Annas förslag
att upphöja Sigismund på Polens tron, som frambars af samme bud-
"bärare, som medförde underrättelsen om Stefans död, yttrade sedan
konungen, att de vilkor, polackarne erbjödo, då ännu ej voro honom
bekanta, äfvensom att Sigismund sjelf vid nämnde tid ej fattat nå-
got bestämdt beslut 2). Dessa skäl, hvilka redan från början voro
mindre giltiga, såsom konungens ofvan omtalade bref till drottning
!) ”Extract aff then Latiniske Constitution, som stältes j wastene och
fulbordedis seden i Calmarne A:o 1587” — bl. Hist. Saml. f. K. Joh. III:s
Hist. II. För öfrigt ej ett utdrag ur, utan ett försvar för, Kalm. art.
2) Kon:s öppna bref om konungavalet i Polen af d. 13 Apr. 1588.
Riksreg. =
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
