Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om aristokratien under Johsn den tredjes regering. 89
Anna af den första Mars visar, kunde ej anföras sedan den omtalade
stadgan för rikets styrelse under Sigismunds frånvaro i Polen blifvit
af konungen och hans son i Vadstena underskrifven och beseglad.
Att Johan sjelf insåg det nödvändiga i att hertig Carl och ständerna
blefvo hörda i denna vigtiga angelägenhet, visade han genom att
skrifva till sina sändebud i Polen, att Sigismund ej kunde dess-
förutan begifva sig från riket, hvilket var en stor svårighet, då
tiden ej nu — i Juni 1587 — tillät sammankallandet af en riks-
dag !). Detta hade väl dock ej varit så omöjligt, då konungavalet
i Polen ej försiggick förr än den nionde Augusti, och Sigismund först
en månad derefter lemnade Sverige. Man måste således tänka sig
några hemliga bevekelsegronder hos Johan, för hvilka han ej ville
sammankalla ständerna. Det sannolikaste är väl, att han önskade
uppskjuta så länge som möjligt att fatta något afgörande beslut om
Sigismunds afresa, och derföre icke ville binda sig genom någon öf-
verenskommelse med ständerna. Huruvida riksråden tillstyrkte ett
sådant hemlighetsmakeri, kan man ej afgöra. Säkert är det, att
några af dem följande året ifrigt begärde af Sigismund, icke blott
att han skulle obrottsligt hålla de i Vadstena och Kalmar uppsatta
artiklarne, utan äfven förmå sin fader att samma år, 1588, sam-
mankalla en riksdag, vid uvilken de kunde ytterligare förändras och
sedan till efterlefnad stadfästas 2).
Såsom sändebud till Polen beslöt konungen att afsända Sigis-
munds hofmarskalk Erik Brahe, med hvilken vice kansleren Erik
Sparre sedermera fick i uppdrag att förena sig. Den senare insåg
!) Riksreg. f. d. 23 Juni 1587.
2) Det ofv. anf. Rådslaget i Warschau d. 8 Febr. 1588: ”Wijdere, Efter
E. K. M:tt är wetterligid om den constitution och Regementzordning, som
blef samtycht i Swerige på det fal, som nv händt är, om E. Ko. M:tt blefwe
Regerende Konung i Påland och E. Ko. M:ttz her fader (ded Gudh wärdiges
fördröije) ifrånfolle, huruledes Rijkedh skulle hålles E. Ko. M:tt tilhånde och
i des frånware Regeres, Efter allt sådent icke änmvw är od fulkåmligen stad-
fest vdaf F. N. hertigh Carl och samptlige Rijksständer, som nödtårften kräf-
wer, kan och tilewentyrs wäll någedh fattes vdj samme stadger, Derföre
efter allej menniskier, både höge och låge, äre dödelige och tijden allom
owis, Ähr högeligen förnöden, ded E. Ko. M:tt ded så begåår med sin her
fader, att samme saak’ fram i Sommer oförtöfwedh med hög:te Furste och
Rijksens Ständer, vdj E. Ko. M:ttz Sendebudz (hwilke medh Ko. M:ttz I
Swerige rådh och samtycke kunne blifwe förordnedh[e]) närware måtte ful-
kåmligen blifwe beslutedh, bebrefwedh och försegled, på det att, ded Gudh
förbiude, någedh oförmodendes hände, icke derför i Swerige någedh buller
eller oroo skulle begynnes, som kunde blifwe E. Ko. M:tt och hele Rijkedh
skadeliged". — Eget är det, att Geijer, som anför samma rådslag (a. st.
I: 271), ej omtalar denna ganska vigtiga punkt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
