Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96 A. G. Ahlqvist.
efterkommo denna befallning och det på ett sätt, som gjorde dem
större skam, än om de handlat öppet emot sina instruktioner. —
Då Liesnowolski återkommit från Sverige, började Zamoyski att if-
rigare än förot underbandla med de svenska sändebuden. Erik Sparre
framkastade sedermera i Rewal en ganska tydlig beskyllning, att han
gjort detta för sin egen fördel, hvarmed han troligen menade, att
Zamoyski ville hafva en konung, som skulle vara honom framför
andra tack skyldig, och således kunde bilda ett godt skydd såväl
mot Zborowskierna som hans talrika andra afandsmän. TIsynnerhet för
att vinna den lägre lithauiska adeln, som annars öppet förklarat sig
för Feodor, yrkade Zamoyski och flera senatorer med honom, att
Estland skulle af Sverige afstås. Sändebuden ville ej beqväma sig
dertill, men slutligen afgåfvo de på drottniog Annas inrådan en för-
skrifning, i hvilken de visserligen åter upprepade sin oförmåga att
bortgifva Estland utan konung Johans och de svenska ständernas
bifall, men dock slutade med att försäkra, att detta bifall skulle
gifvas och polackarne således erhålla den omtvistade provinsen. För
uppfyllelsenzaf detta löfte gick enkedrottningen i borgen med all sin
egendom i löst och fast !). Då polska senatorerna godkänt denna
ther stoor macht på ligger, och wij eder eliest ombetrodt haffue” . .. Riks-
reg. — Det är eget, att ingen förut blifvit uppmärksam på detta vigtiga
bref. At E. Sparre verkligen fått det sig tillhanda, kan ej betviflas, ty
han skref d. 12 Sept 1587 t. Hog. Bjelke, att kon. var missnöjd, emedan
sändebuden fullkomligt bortgifvit Estland, ”ded doch inthett skeett är, vthenn
som wij hade befallning wdaf hans Kon. M:tt, Och är inthet annerledhes
skeett, en att wij haffue giffuett dhem någen lööss förtröstning”. (Concept
bl. Hist. Saml f K. Joh:s tid. I. i riksark.). Johan förklarade sedermera,
att det varit ”en oförskämd lögn”, då E. Sp. låtit uteprida, att han fått
en hemlig tillåtelse att förespegla polackarne Estland (Joh. & Sig. d. 30
Jan. 1590; riksreg); om hans glömska var afsigtlig eller ej, lemna vi derhän.
1) Bland Hist Saml. £ K. Joh. IULs Hist. IL i riksarkivet finnes en odat
afskrift af detta sändebudens löfte om Estland, hvarpå det är antecknadt,
att den godkändes af den polska senaten, men ej blef af de sv. sändeb. un-
dertecknad. En stor del af den är oläslig af fukt, dock kan man urskilja
följande: ”Testatum facimus, quod cum inter alias conditiones, quas status
et Ordines huius iuclytj regnj Polonie cum electione Ser:mi Principis Sigis-
mundj esse voluerunt, mentio Liuonim coniungende facta est; Jtaque lioet
nobis pro hoc tempore integram siue solemnem dict& prouincia incorpora-
tionem siue coniunctionem facere non sit integrum, cum ea de re nihil ad-
huc cum Statibus et Ordinibus Regni (Suecise) et dicta Liuonis tractatum
sit, quorum scientiam et consensum Regni constitutiones et iuramentum
Regium requirit: tamen quoniam nobis abunde constat, Ser:mum Regem in vnico
flio et suj obseruantissimo augendo cum Ord:bus Regnj suj in hac caussa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
