Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om aristokratien under Johan den tredjes regering. 97
förskrifniog, var en af de största svårigheterna för Sigismunds val
undanröjd.
Medan dessa underhandlingar fortforo, var den polska adeln sam-
lad utanför Warschau med en krigsstyrka, som uppgifves hafva va-
rit ej mindre än hundratusen man stark. De trenne mäktigaste tron-
kandidaternas anhängare skiljde sig åt och bildade hvar för sig ett
läger (kolo), som var inrättadt fullkomligt som om valmännen stått
i fält. Det svenska partiet var samladt i det så kallade svarta kolo,
och var enkedrottningen outtröttlig att värfva anhängare i de andra .
lägren, dels genom penningar, dels genom löften om de län och gods
i Masovien, öfver hvilka hon disponerade !). Såväl till följe häraf
som genom mångas af det ryska partiet hemresa samt slutligen splitt-
ringen bland Österrikes vänner erhöll Sigismund afgjord ötvervigt.
Sedan de främmande sändebuden blifvit hörda den fjerde och femte
(g. st.) Augusti, hvarvid Erik Sparre först protesterade emot den
ordning, som iakttogs härvid, och sedermera lät sin sekreterare upp-
läsa ett tal i konung Johans namn, som var uppfyldt af utfall mot
ryssarne 2), fördubblade de skiljda partierna sina ansträngningar. Erik
Sparre höll flera tal till polska ridderskapet, hvari han åter utlof-
vade Estland, ehuru ej så ovilkorligt, att han ej sedermera kunde
finna undanflykter för löftenas giltighet 3). Partierna öfverträffade sig
sjelfva i att nedsätta sina motståndare och påfinna skäl för valet af
sina egna kanditater; så påstodo Maximilians anhängare, att Sigis-
mund led af ärftlig galenskap, hvilket dennes vänner besvarade med
påminnelser om det förtryck Österrike, utöfvade på de dermed förenade
länderna, hvarjemte de bland andra omständigheter, som talade för .
den svenske prinsens val, förklarade, att han skulle med tacksamhet
utbyta styrelsen öfver sitt barbariska fädernesland mot den öfver det
civiliserade polska riket. Drottningen åter strödde penningar kring
sig frikostigare än någonsin, och lyckades derigenom vinna trenne
;
diligentiam adhibiturum . . . (oläsl.). Ideircoo promittimus et pollicemur
Ser:mum R: . . cum huc venerit, post felicem suam inaugurationem, Liuonise
(partem, quam) . . . nos tenemus. coniuncturum et perpetuo vniturum; id-
que . . . personis sedulo et omnino curaturos nos recipimus et spon-
(demus)”.
3) v. Mayer a st s. 58.
2) Det är tryckt in extenso hos v. Mayer a. st. 351— 360.
3) Talet, som börjades med ”Vestra erit Livonia” hölls nu, äfvensom ett
annat tal, hvari ban uttryckligen påstod att till Estlands afträdande ”Om-
nium Svecim regni statuum et ordinum consensus necessario reqviritur”, hvar-
före Sigismund skulle underhandla med sin fader och svenska ständerna,
Båda talen finnas i första delen af Erik Sparres minnesbok i riksark.
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
