Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 C. A. Walberg.
i sina politiska skrifter, hvarigenom skadan blifvit mindre — då han
af sin sträfvan efter renhet lät förleda sig till ett språk, som hvarken
är eller kan blifva Grekiskt skriftspråk. Bland de skalder, som
efter Greklands befrielse mest bidragit att stadga skriftspråket, torde
de vigtigaste vara bröderna Alexandros och Panagiotis Sutzos samt
den såsom archeolog öfver hela den lärda verlden bekante Rangavis.
Åt Athens fornlemningar fick jag icke egna den uppmärksam-
het, som jag kunnat och bort, derest det varit mig möjligt att på
förhand beräkna tiden för min vistelse i Grekland. I den förhopp-
ning, att tillståndet i landet skulle blifva bättre och bättre, ansåg
jag rådligast att använda den första tiden nästan uteslutande på
språkstodierna; men då jag hunnit så långt, att jag kunde betrakta
dem, med afseende på det förestående praktiska behofvet, såsom i
det närmaste afslutade, hade osäkerheten hunnit till den höjd, att
ej ens Athens fornlemningar, framför allt de förnämsta bland dem,
på Akropolis, kunde i trygghet besökas. Men om jag således icke
fick tillfälle till några detaljerade studier öfver Athens monumenter
och topographi, har dock, äfven från denna synpunkt, min vistelse
i Grekland varit mig till ej ringa nytta. Såsom vissa sidor af
Grekisk konst endast eller företrädesvis i Athen ega sina represen-
tanter, som svårligen utan att ses kunna med full klarhet fattas,
så qvarlemnar ock autopsien af Athens topographi en bild, som för
bedömandet af en mängd dermed sammanhängande frågor är nästan
oundgänglig.
Om Athen en gång varit rikare än någon annan stad på monu-
menter af Grekisk konst, så gifves väl icke heller någon, der dessa
varit underkastade en så genomgående sköfling. Romerska och By-
zantinska kejsare, invandrande barbariska stammar, Franker och Vene-
zianer, Turkar och Grekerna sjelfva hafva under mer än halfannat
årtusende täflat att utplåna spåren af Hellenisk konst. Vi Sven-
skar synas väl genom det stora afståndet böra hafva varit tryggade
för all skuld i denna vandalism; och likväl — för att ej tala om
hvad vikingar och Väringar sannolikt föröfvat — är ett Svenskt
namn fästadt vid det grymmaste olycksslag, som någonsin drabbat
ett Atheniensiskt konstmonument. Parthenon stod ännu, efter mer
än 2000 år, nästan oskadadt år 1687, då från det belägrande Ve-
netianska artilleriet, anfördt af Svensken Otto Wilhelm Königsmark,
en bomb slungades, som nedföll genom taket på det gamla templet
och antände Turkarnes der förvarade krutförråd. Men oaktadt alla
dessa sköflingar bringar dock numera, sedan Grekerna sjelfva lärt
att allmänt skatta sin lysande forntids minnesmärken, nästan hvarje:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
