Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 Gustaf Leopold Collinder.
förhåller sig med själstillståndet hos den, med afseende på hvilken
å Herrens vägnar en så vigtig dom skall fällas. Om denna pröf-
ning läres oss nu, att den först och främst mäste ga ut pa att
tillse och utröna, huruvida skriftebarnet eller den, som skrifterma-
let undergår, eser en nöjaktig kunskap i sina kristendomsstycken.
Vidare måste pa ett sorgfälligt sätt efterforskas, om den inhem-
tade kristendomskunskapen samt hvad i öfrigt blifvit af Guds ord
hördt eller läst så inträngt och slagit rot i hjertat, att deraf al-
strats medvetande om och känsla af synd och andelig nöd, hvilka
i sådant fall, utan att något speciellt uppräknande behöfver ske, fri-
villigt och sjelfmant samt under visad allvarlig längtan efter nad
böra för skriftefadren beklagas och bekännas. Af bekännelseskrif-
terna lära vi ytterligare, att Ordets tjenare är den legitime förrät-
taren af skriftermålet. Härom heter det: ”Alterum est absolutio-
nem sive remissionem peccatorum a Confessionario sive precone Evan-
gelii accipere”!). Likaså framhåller Luther i sina enskilda skrifter
med synnerligt eftertryck, att aflösningen skall af Herrens tjenare
i embetet meddelas. Endast ”in casu necessitatis” ma lekmannen
vara berättigad att meddela den kyrkliga absolutionen?). Slutli-
gen må anmärkas, att skriftermalet mäste företagas med hvar
och en för sig och icke med flera på en gång. ”Absolutio est ver-
bum Dei, quod de singulis auctoritate divina pronuntiat potestas
clavium” 23). På grund af det nu anförda anse vi skriftermalet ef-
ter den äskådning, som framgår ur bekännelseskrifternas samtliga
utsagor om detta föremål, böra på följande sätt bestämmas: Skrif-
termål är den kyrkliga akt, som består deruti, att Ordets tjenare efter
Guds ord pröfvar en enskild menniskas själstillstånd och derefter å
Guds vägnar antingen aflöser henne ifrån eller binder henne uti hen-
nes synder ’).
!) Libri Symb. Vol II, pag. 378.
2) ”Diese Gewalt, Sände zu vergeben ist nichts Anderes, denn dass ein
Priester, ja, so eg Noth ist, ein jeglicher Christenmensch mag zu dem an-
dern sagen: Dir sind deine Siände vergeben” (X, 1492). Och redan 1521
skrifver Luther mot Emsen: ”Dermassen lägst du auch, dass ich alle Laien
zu Bischöffen. Priestern und Geistlichen also gemacht habe, dass sie sobald
unberufen das Amt auch thun mögen; schweigest, als from Du bist, dass
ieh daneben schreibe: Niemand soll sich selbst des Unberufenen unterwin-
den, es wäre denn die äusserste Noth” (XVII, 1597).
3) Libri Symb. Vol. I, pag. 181.
+) Då bekännelseskrifterna icke känna det s. k. allmänna skriftermålet ,
kunna vi icke här taga det i betraktande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
