Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om det Evangeliskt-Lutherska Skriftermålet. 4T
ådömda satisfactionerna. Redan för Halesii utveckling ligger till
grund den tanken, att hela kyrkan utgör ett osönderligt helt, en
mystisk lekamen, inom hvilken den ene eger del uti den andres
såväl förtjenster som straff. Thomas Aquinas utsäger detta oför-
täckt: ”Ratio autem, quare (indulgentie) valere possunt, est unitas
corporis mystici, in qua multi in operibus poenitentie supererogave-
rant ad mensuram debitorum suorum, et multas etiam tribulationes
injustas sustinuerunt patienter, per quas multitudo poenarum pote-
rat expiari, si iis deberetur”!). Aflaten är således för Thomas in-
genting annat än en storartad ställföreträdande satisfaction, vunnen
genom åskådningen om hela kyrkans enhet. Det var påfven Cle-
mens VI, som genom bullan Unigenitus år 1343 kyrkligt sanctione-
rade aflatsläran.
Afslutningen af det hela skedde på Concilieti Florens år 1439,
då skriftermålet med dess tre beståndsdelar, contritio, confessio och
satisfactio, kyrkligt sanctionerades såsom en bland de sju sacra-
mentshandlingarna. Redan Otto af Bamberg (t 1139) hade fixerat
sjutalet af sacramenter och deribland upptagit det s. k. botens sa-
crament?). Sedan Petrus Lombardus förklarat bikten för presten
nödvändig, och de sednare Skolastikerna på skriftermålet närmare
tillämpat sitt allmänna sacramentsbegrepps bestämningar, formule-
rades i Florens följande beslut: ”Quartum sacramentum est poeni-
tentie, cujus quasi materia sunt actus poenitentis, qui in tres di-
stinguuntur partes. Quarum prima est cordis contritio, ad quam
pertinet, ut doleat de peccato commisso cum proposito non peccandi
de cetero. Secunda est oris confessio, ad quam pertinet, ut pec-
cator omnia peccata, quorum memoriam habet, suo sacerdoti confi-
teatur integraliter. Tertia est satisfactio pro peccatis secundum ar-
bitrium sacerdotis, que quidem precipue fit per. -orationem, jejuni-
um et eleemosynam. Forma hujus sacramenti sunt verba absolu-
tionis, que sacerdos profert, cum dicit ”Ego te absolvo etc”. Mi-
nister hujus sacramenti est sacerdos habens auctoritatem absolvendi
vel ordinarium, vel ex commissione superioris. Effectus hujus sa-
cramenti est absolutio a peccatis” 3).
1) Jte Thomas Aquinas, Summa, Suppl. Pars III, qu. 25, Artic. 1. .
2) Jfr Steitz, sid. 141.
3) Citeradt hos Kliefoth, sid. 253.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
