Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 Gustaf Leopold Collinder.
het och förderf måste skriftefadren äska att höra från sitt skrifte-
barns läppar. Dervid göra likväl bekännelseskrifterna undantag
med afseende på de mycket enfaldiga och oerfarna. Om dem heter
det, att de böra tillhållas att bekänna några serskilda synder, på
det att en så mycket speciellare och för dem fattligare undervisning
måtte kunna meddelas. ”Prodest rudes assuefacere, ut quedam
enumerent, ut doceri facilius possint”!). Slutligen böra de krafti-
gaste och allvarligaste uppmaningar till bättring af skriftefadren
ställas till skriftebarnet. Vi ega hela denna för skriftermålshand-
lingens förra del till grund liggande theori klart och träffande fram-
lagd af Chemnitz, då han säger: ”Privat&e confessionis usus apud
nos servatur, ut generali professione peccati, ex significatione poeni-
tentie, petatur absolutio. Cumque non sine judicio usurpanda sit
elavis, vel solvens vel ligans, in privato illo colloquio pastores ex-
plorant auditorum judicia, an recte intelligant de peccatis exteriori-
bus et interioribus, de gradibus peccatorum, de stipendio peccati,
de fide in Christum, deducuntur ad considerationem peccatorum: ex-
plorantur, an serio doleant de peccatis, an iram Dei timeant, et cu-
piant illam effugere, an habeant propositum emendationis: interro-
gantur etiam, si in certis quibusdam peccatis herere existimantur.
Traditur ibi doctrina, et exbortatio de emendatione: queritur vel
eonsilium vel consolatio, in gravaminibus conscientie. Heec certe
sunt substantialia confessionis”?). Ur dessa ord framgår klart, att
en pröfning utgör kärnan af skriftermålets förra del.
Vända vi oss nu till skriftermålets sednare sida, så består
denna af lösenyckelns bruk, såvida ett botfärdigt sinnelag visar sig
hos skriftebarnet; röjer sig åter en för Guds nåd otillgänglig sin-
nesstämning, kommer bindenyckeln till användning. Vi vilja nu
först taga i närmare betraktande aflösningen. I den Romerska kyr-
kan var aflösningen undanträngd och bortgömd af satisfactionerna.
Der hette det, att våra egna verk och lidanden måste försona och
göra tillfyllest för synderna. Vår kyrka fasthåller äfven, att för
Guds rättfärdighets skull måste en tillfyllestgörelse, både activ och
passiv, ske för synden, men hon förnekar, att menniskan sjelf ge-
nom sitt görande och lidande kan förtjena sig nåd och förlåtelse.
I enlighet med Skriften yrkar hon fastmera, att Herren Christus
allena för oss uppfyllt lagen och burit syndens straff, och att hvar
och en, som i tron omfattar och tillegnar sig hans förtjenst, varder
frisagd från syndens både skuld och straff samt rättfärdig förklarad.
1) Libri Symb. Vol. I, pag. 159.
2) Chemnitz, pag. 391,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
