- Project Runeberg -  Upsala Universitets Årsskrift / 1865 /
75

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Om det Evangeliskt-Lutherska Skriftermålet. 75

sannskyldig bättring äfven kräfver skadans ersättande till den ska-
dade eller, om han ej mera finnes till, till hans anförvandter eller
de fattiga!). Hit höra äfven de ömmaste förmaningar till skrifte-
barnet att allvarligt fiy synden och synnerligen vakta sig för just
den synd, hvartill det ifrågavarande skriftebarnet känner sig mest
frestadt. Shkriftefadren bör äfven lemna hvarjom och enom råd,
hvad han må iaktiaga, för att ej vidare falla uti den synd, hvaruti
han svårast varit fjettrad. ”Teslikes må han (skriftefadren) ock
väl giffva honom, som sig haffver scrifftat, rådh huru han skal
ytterligare tagha sigh vara för then synd som han hade varit i
fallen, huru han sig hålla skal medh ätande, drickande, klädande
ete., på thz han ock i så måtto tillfellen til synden förtaga må” 2),

Andtligen skall pröfningen tjena dertill, att det skriftebarn, som
tryckes af någon serskild samvetsbörda, må ega tillfälle att den-
samma för skriftefadren uppenbara till undfående af råd, tröst och
hjelp emot förtvifian och djefvulens anfäktningar?). Det tillhör
skriftefadren att uttryckligen erbjuda sig till emottagande af en dy-
lik bekännelse; likaledes måste han använda en synnerlig flit, för
att kristligen undervisa och trösta de arma betangade samveten,
som för honom yppa en sådan serskild nöd. Förekommer ett så
svårt fall, att han ej genast kan lemna råd derför, så må han icke
”blygas” att utbedja sig betänketid, för att med mera erfarna em-
betsbröder, dock utan personens namngifvande, derom samråda, på
det att en sannskyldig och helsosam tröst måtte blifva den qvalde
syndaren lemnad’+). Men hvad i bikten blifvit yppadt måste af
skriftefadren troget och ståndaktigt förtigas, ”ty detär Christo och
icke menniskor biktadt”3). Så bjuda nästan alla kyrkoordningar.
Ealigt någras föreskrift skall presten hvarje gång, då skriftermål
hålles, uti en till alla skriftebarn riktad förmaning till och med
uttryckligen förklara, att allt, som blifver honom uppenbaradt,
skall troget gömmas. ”Wer sich nun einen Sänder bekennet — der
komme zu uns im Namen Jesn Christi, auf dass er — aus aller
Angst seines Gewissens errettet werde. Was uns in der Beichte
vertraut wird, mössen wir stille halten, darum mag hier ein jeder
was sein Herz ängstiget und betröbet, sicher offenbaren; was lei-

!) Jfr Brandenb.-Ansbach. Abschied hos Richter, 1, 52.

2) Svenska Kyrkeordn. XXVIIIL

3) Jfr Cöln. KO. hos Richter, Il, 45 m. fl. KO.

4) Jfr Mecklenb. KO. cit. hos Kliefoth, sid. 367 £

3) Jfr Braunschw..Grubenhag. KO. af 1581 hos Richter, Il, 453,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:42:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uuarsskr/1865/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free