Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om det Evangeliskt-Lutherska Skriftermålet. 85
lanchton och Cruciger sitt utlåtande. Deruti visar han väl en syn-
nerlig omsorg derom, att ej ”Offene Schuld” måtte uttränga det
egentliga Lutherska skriftermålet, der hvarje enskild kunde komma
sander Ordets directa och närgående inverkan, men han uttalar sig
likväl icke emot en allmän aflösning efter predikan. Den tjenar
— säger han — till att erinra hvarje enskild åhörare, att han just
för sin del bör och måste anamma evangelium !).
Onekligen hade Brenz rätt. Att uttala en direct och ovilkor-
lg aflösning till en blandad skara af menniskor, hvilka ej förut
blifvit omsorgsfullt pröfvade, är ett i högsta måtto vårdslöst förfa-
rande af kyrkan, och en aflösning omedelbart efter predikan måste
nödvändigt leda till ringaktande af den sednare. Det var också
efter all sannolikhet Brenz’ kraftiga uppträdande, som förhindrade
”Offene Schuld” att vinna någon allmännare efterföljd i den äldsta
Lutherska kyrkan. Den ena formen af ”Offene Schuld” eller den,
som bestod uti en omedelbart efter predikan uttalad syndabekän-
nelse med derpå följande aflösning, blef upptagen uti högst få kyr-
koordningar?); såvidt åter ”Offene Schuld” utgjordes af en från
altaret före communionen efter hallet bikttal uttalad allmän syn-
dabekännelse med omedelbart sig dertill anslutande aflösning, hafva
i den gamla kyrkan endast kyrkoordningarna för Schwäbisch-
Hall och den Wärtembergska af år 1553 densamma antagit?).
VI.
Föråndringar med Skriftermålet inom den Lutherska Kyrkan
jemte Några ord om den Evangeliska Privatbiktens "Tr
upplifvande.
Ånnu i sednare hälften af det 17:de seklet var det enskilda
skriftermålet nästan allmänt i bruk inom den Lutherska kyrkan.
3) Jfr angående denna strid Steitz, Privat-Beichte und Privat-Absolutiou
io der Luth. Kirche, sidd. 7 —14.
2) Ibland dessa få är äfven vår svenska kyrkoordning af 1571; der fö-
reskrifves nemligen och meddelas äfven formulär för en omedelbart till pre-
dikan sig anslutande syndabekännelse. som af presten skulle föreläsas, hvar-
efter ban ovilkorligen aflöste alla de i kyrkan församlade ’Jfr Sveuska Kyr-
keordn. XII. Denna art af ”Ofene Schuld”, churu med aflösning i önek-
siogsform , nyttjades äfven i Danmark och Norge ifrån 1529 till 1540
(Jfr Grimelund, Prakt. Theol. sid. 59). I några Tysklands Lutherska kyrkor
lärer den ännu brukas.
2) Jfr Wirtembergische KO. af 1553 hos Richter, II, 136. ”Offene Schuld”, så-
som beredelse till communion, nyttjades äfven i konung Carl des 9:des
hel Jfr Balter. sid. 859.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
