Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 Fredrik Gibl
Vi hafva pu funnit, att det mottagande subjektet på sakramentets
nådeverkan icke utöfvade något positivt inflytande, men att det likväl
fordrades en bestämd disposition hos subjektet för att denna verkan
skulle inträda. Sakramentets nådeverkan var alltså en verkan ex opere
operato. Men om den erforderliga dispositionen fattades och menniskan
ovärdig framträdde till sakramentet, så uteblef nåden. Härvid stadna-
de det dock icke, ty man antog tillika, att menniskan utan denna dis-
position hemföll under den gudomliga vreden, så att sakramentets emot-
tagande lände henne till förderf. Denna förderfliga verkan härleddes
likväl icke från sakramentet såsom sådant (var icke en verkan ex opere
operato), utan ansågs endast såsom verkan af den synd, som menni- -
skan begick derigenom, att hon, ehuru ohelig, anammade det heliga
(var alltså en verkan ex opere operante)!).
Sedan vi nu sökt framställa de allmänna grunddragen af medeltids-
kyrkans lära om sakramenterna, skola vi öfvergå till en redogörelse för
Luthers sakramentslära. Vi hafva i det föregående till en början sökt
visa, dels att medeltidens kyrkolärare till följe af ett alltför vidsträckt
sakramentsbegrepp så småningom fingo ett nästan oräkneligt antal sa-
kramenter, dels att de ur detta antal utvalde och bestämde sig för sju,
men detta helt godtyckligt och utan andra grunder än tradition och
auktoritet, dels att de vid försöket att uppställa en definition, som
kunde passa in på alla sju sakramenterna, helt och hållet misslyckades.
Annorlunda gestaltade sig saken för Luther. Beträdande en annan
väg, sökte han först komma till klarhet med afseende på sakramentets
begrepp och väsende och sedan han vunnit detta mål, var det honom
lätt att bestämma, hvilka kyrkliga handlingar som hörde till sakramen-
terna eller icke. Någon egentlig definition.af sakramentet har han väl
icke uppställt, men af hans yttranden framgår likväl utan svårighet,
hvilka bestämningar han anser konstituera begreppet sakrament. Lu-
ther brukar ordet sakrament dels i vidsträcktare, dels i en inskränk-
tare betydelse. I vidsträcktare betydelse använder ban det om hela
Christi lefnad, för såvidt Christus rättfärdiggör oss i Andan utan vårt
åtgörande. I Christi en gång för alla follbordade frälsningsverk skiljer
han mellan sacramentum och exemplum, hvarvid han företrädesvis läg-
ger vigt på det förra, såsom det, hvarigenom frälsningen egentligen
blifvit åstadkommen. Han bestämmer här begreppet sakrament till att
vara ett betydelsefullt tecken, att Christus genom sitt timliga, lekam-
liga lidande öfvervunnit och korsfästat vår gamla menniskas andliga,
!) Jfr Hahn pag. 392 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
