Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Luthers Nattvardslära. 1
eviga lidande!). Sacramentum kallar han vidare i en af sina predik-
ningar (på Laurentiidagen år 1516) Christi lidande i anseende till dess
heliga, hemlighetsfulla betydelse, såvida deruti vår återlösning fram-
ställer sig: Christus är för oss bunden, på det att vi, de bundne, för
evigt skulle lösas o. s. v. Sacramentum i denna betydelse har således
för Luther en ganska vidsträckt omfattning. Men Luther använde or-
det sacramentum äfven i en inskränkt betydelse. I afseende härpå an-
märka vi till en början, att Luther anslöt sig till en redan af Augu-
stinos uppställd definition, ”quod sacramentum sit signum rei sacra&e
sive invisibilis gratie forma visibilis.”2). Men härvid stadnade han
icke. Sakramenterna äro nemligen icke blott tecken, utan de äro af
Gud anbefallda och med Guds nådelöfte förbundna tecken, hvarföre
Luther upptog och gillade den likaledes Augustinska satsen: ”Accedat
verbum ad elementum et fit sacramentum” 3). Vidare äro sakramen-
terna icke blott nådetecken, utan nådemedel, ty de beteckna icke en-
dast nåden, utan meddela densamma i kraft af Guds med dem för-
enade löftesord. Gud med sitt ord ”schlägt uns dieses äusserliche Ding
fär, darin wir solehen Schatz ergreifen könnten.” Genom tecken ver-
kar Anden, och i kraft af ordet blifva tecknen sjelfva kraftiga.
Hvad som sålunda konstituerar begreppet sakrament är enligt Luther:
Verbum et elementum. Med detta sakramentsbegrepp för ögonen kunde
Lather naturligtvis icke erkänna Romerska kyrkans alla sju sakra-
menter. Han förkastade alla utom Dopet och Nattvarden såsom va–
rande de enda, som under nyss antydda begrepp kunde subsumeras ’).
Hvad de öfriga beträffar, så finner han med afseende på Confirmatio-
ren intet gudomligt löftesord förhanden. Christus har visserligen lagt
händerna på många och anbefallt sina lärjungar handpåläggning för
sjukas botande, men häraf — säger Luther — blir intet sakrament.
Han ställer derföre Confirmationen såsom "kyrkligt bruk eller sakra-
mentel Ceremonie”- på" samma linie, med invigning af vatten och an-
dra ting>).
I det s. k. Äktenskapets sakrament sakvar Luther både löfte och
tecken. Man får — menar han — ingenstädes läsa om någon nådes-
tillsägelse för livar och en som gifter sig. Icke heller finner man nå-
gonstädes, att äktenskapet af Gud blifvit stiftadt för att bildligt be-
teckna något. Men isynnerhet derföre afvisar han uppfattningen af äk-
!) M. Luthers Sämtliche Schriften von Walch, XII, 1760. Vi citera all-
tid efter Walch, såvida icke annorlunda uttryckligen angifves.
2) Luthers Schriften XX, 1058. 3) Derst. X, 153.
4) Derst. XIX, 1627. 3) Derst, XIX, 111.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
