Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 Fredrik Gihl
och blod icke borde förstås i egentlig mening, utan blott såsom symbol
för en andlig kraftmeddelning, som komme de troende till godo genom
nattvardens sakrament!).
Vände vi härefter vår uppmärksamhet på den andra perioden af
den gamla tidens kyrkohistoria, så skola vi finna att förhållandat blif-
vit ett annat. Var det nemligen under förra perioden nästan omöjligt
att upptäcka det frö, hvarur Transsubstantiationsläran så småningom
uppväxte, så finner man densamma under denna period likasom en späd
planta växande här och der, så i Öster- som i Vesterlandet. Med an-
dra ord kunna vi uttrycka detta så, att ifrågavarande periods allmänna
karakter var en bestämd tendens till Transsubstantiationslärans utveck-
ling. Nu gjorde sig nemligen den föreställningen alltmer gällande, att
i nattvarden blott vore Christi lekamen och blod, så att de jordiska
elementerna af dem voro undanträngda. Men det oaktadt är man lik-
väl icke berättigad att antaga, att denna tidens kyrkolärare rent af
ville lära en elementernas förvandling, icke ens då, när de betjena sig
af uttryck sådana som pstapoggovsdas, keranroreiodas, ty dels äro
dessa uttryck endast att betrakta såsom en stegring, ett starkare fram-
hållande af Christi lekamens och blods reala närvaro i nattvarden, dels
finna vi hos samma kyrkofäder andra föreställningar, som ej kunna stå
tillsammans med en förvandlingslära. Exempelvis kunua vi anföra Cy-
rillos af Jerusalem. Han säger bestämdt, att det, som i nattvarden
räckes oss, visserligen ser ut som bröd och vin och smakar så, men
dock icke är det, utan är Christi lekamen och blod. Vidare jemförer
ban nattvardens sakrament med förvandlingen af vatten i vin vid bröl-
loppet i Cana samt begagnar uttrycket uwerafoåny, som sedermera blef
Transsubstantiationslärans terminus technicus. Men å andra sidan nö-
jer han sig med den anmärkningen, att brödet i nattvarden icke vore
vanligt bröd, hvaraf vill synas, som om han dock tänkte sig de syn-
liga elementernas substans såsom ännu förhandenvarande?). Bestäm-
dast framträder transsubstantiationsläran inom Österländska kyrkan hos
Johannes Damascenus. Denne yttrar med afseende på nattvarden: ”I
instiktelseorden gör han (Christus) bröd och vin till’lekamen och blod.
Hvem kan betvifla, att Ordet, det lefvande och kraftiga, genom hvil-
ket himmel och jord äro gjorda, kan göra bröd till lekamen, vin till
blod.” ”Bröd och vin blifva förvandlade till Christi lekamen och blod;
dock qvarblifva elementerna i deras yttre gestalt” 3).
Inom vesterländska kyrkan spåra vi förvandlingsläran hos Ambro-
sius, som lärer en elementernas förvandling till Christi lekamen och blod
!) Jfr Kahnis pag. 203 ff. 2) Derst pag. 210. 2?) Derst. pag. 215.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
