Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Luthers Nattvardslära. 15
tbers nattvardslära är den ursprungliga i förbållande till den Romerska
kyrkans, såsom en sednare uppkommen. Detta skola vi nu söka visa
genom en kort historisk exposé af nattvardslärans utveckling intill Luthers
tid. Vår framställning kommer att röra sig omkring de tvenne hufvud-
formerna af den Romerska kyrkans nattvardsdogm, Transsubstantiations-
läran och Messoffret, hvarjemte vi bihangsvis skola behandla de med
nämnde hufvudmomenter sammanhängande, mindre vigtiga frågorna om
kalkens borttagande från lekmännen, hostians tillbedjande m. m.
Hvad då först beträffar Transsubstantiationsläran, så torde det få
anses såsom en afgjord sak, att under de tre första seklerna Christi
lekamens och blods reala närvaro i nattvarden allmänt troddes, ehuru
en klar och bestämd begreppsutveckling ännu saknades. Härför kunna
vi åberopa vittnesbörd af Justinus Martyr, hvilken anser nattvardsbrö-
det för icke vanligt bröd och kallar de genom bönen invigda elemen-
terna för Herrans lekamen och blod!). Ånnu klarare och bestämdare
uttalas denna lära af Ireneus, hvilken tillika framhåller, att vår leka-
men genom nattvardens åtnjutande erhåller ett oförgängligt frö till köt-
tets uppståndelse ?). Dessa båda kyrkolärare äro alltså å ena sidan
långt ifrån att i nattvardselementerna se blott symboler eller tomma
tecken, utan hafva tvärtom en bestämd föreställning om ett realt sam-
manhang mellan brödet och vinet samt Christi lekamen och blod; men
å andra sidan äro de ock lika långt ifrån tanken på en elementernas
förvandling, ty de betyga uttryckligen, att de fortfarande äro bröd
och vin.
Samma föreställning herrskar i allmänhet äfven hos de Nordafri-
kanska fäderna Tertullianus och Cyprianus, ehuru icke kan nekas, att
hos dem uttryck förekomma, som tyckas förråda en sy.nbolisk uppfatt-
ning. Men dessa uttryck torde dock rätteligen böra betraktas såsom
inadvertenser, enär andra utsagor förekomma, som vittna för, att de
tänkt sig ett realt åtnjutande af Christi lekamen och blod i nattvarden,
hvilket också mest öfverensstämmer med deras realistiska riktning i
allmänhet 2).
Annorlunda var förhållandet med de Alexandrinska kyrkofäderna
Clemens och Origenes. De förstodo med Christi lekamen och blod det
ord, som utgår från Logos och som äfven verkar i predikan; nattvar-
dens ändamål var för dem själens bespisande med det gudomliga ordet
(tig: Pocss toö Adyov). De antogo alltså i enlighet med sin spi-
ritoaliserande riktning i allmänhet, att åtnjutandet af Christi lekamen
1 Jfr Die Lehre vom Abendmahle von Karl Friedr. Aug. Kahnis. Leip-
zg 1851. pag. 179. 2) Jfr Derst. pag. 186. 3) Jfr Derst, pag. 194 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
