Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Luthers Nattvardslära. 19
och visar, att i orden ”detta är min lekamen” subjektet betecknar brö-
det såväl till dess substans som dess accidenser, icke blott i anseende
till de sednare, såsom Thomisterna påstodo. — Slutligen åberopar han
sg för sin uppfattniog af förhållandet mellan brödet och Christi leka-
men på Christi båda naturers förhållande till hvarandra. För Gudo-
mens lekamliga inneboende i Christo vore ju icke någon den menskliga
naturens transsubstantiation behöflig, utan med bevarande af båda na-
torernas integritét gäller den satsen: ”denna menniska är Gud.” På
samma sätt gäller äfven den satsen: "detta bröd är min lekamen", un-
der bibehållande af båda, såväl bröd som lekamen !). — Lika bestämdt
uppträder Luther emot förvandlingsläran i striden med Henrik VIII af
England. Bland de skäl, denne hade anfört för den Romerska läran,
var äfven det, att ingen substans vore värdig att förenas med den,
som skapat allt, hvadan alltså brödets substans måste försvinna. Här-
på svarar Luther: ”Då skulle alltså vår tro bero på substansernas vär-
dighet eller ovärdighet, och i anseende till det menskliga väsendets o-
värdighet skulle man tvingas till den slutsats, att Gud icke blifvit men-
niska, eller att den helige Ande icke utgjutes i rättfärdiga menniskors
bjertan, och ännu mindre i de gudlösas, hvilka först måste rättfärdig-
göras.” Härtill fogar han en högtidlig fördömelsedom mot Transsub-
stantiationsläran: ”— — decerno, impium et blasphemum esse, si quis
dicat, panem transsubstantiari; catholicum autem et pium, si quis com
Paulo dicat: panis, quem frangimus, est corpus Christi; anathema sit,
qui aliter dixerit et jota aut apicem unum muotarit, etiamsi sit dominus
Henricus, novus et eximius Thomista” 2). I sin egen deduktion yrkar
han mot Henrik, att roöro i instiktelseorden har afseende på brödet,
hvilket följaktligen ännu är förbanden; dessutom finnes äfven här jem-
förelsen med jernet och elden 3).
Af det anförda kan man se, att Luthers bemödande i kampen mot
Transsubstantiationsläran mera går ut på att afvisa motståndarne än
att framlägga en egen theori. Att han emellertid sjelf utbildat en be-
stämd lära om förhållandet mellan de synliga och osynliga elementerna
i nattvarden, få vi tillfälle att visa längre fram i vår afbandling, då
vi komma att redogöra för Luthers strid med Carlstadt och Schwei-
zame, hvilken strid gaf Luther anledning att positivt uttala sig i detta
hänseende.
!) Luthers Schriften XIX, 25 ff.
2) Tom. IL omn. op. D. M. L. pag. 528.
3) Luthers Schriften XIX, 402 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
