Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 0. F. Myrberg.
grund dels af den allmänna beteckningen af den sednare epistelns läsare
i öfverskriften till densamma, dels af ordet 8yvwglsapev 2 Petr. 1: 16,
som man ansett innebära en personlig beröring mellan apostelen och de
M. Asiatiska församlingarna, om hvilken historien tiger, behöfver icke
upptagas till vederläggning. Det är sannt — för att här säga ett ord om
det sednare inkastet — att apostelen icke, så vidt vi veta, stått i
yttre personlig förbindelse med dessa församlingar; men i andelig för-
bindelse hade han vid den tid, då det andra brefvet vill vara skrifvet ,
med all visshet trädt till desamma; ty derpå utgör sjelfva det 1:a bref-
vets tillvaro — ett bref hvars innehållsthema, det som utgör objektet till
syvwpoicapsy på anförda ställe: ”vår Herres Jesu Christi duvaus xal ra-
povota” just kan sägas bilda och utgöra ett säkert bevis. Och hvad
hindrar, att icke detta 8yvwolsaper just kan hafva afseende på denna
andeliga beröring, då det visar tillbaka till det föregående brefvet af
Petrus, lika mycket som orden 3: 1? Så blifver detta inkast endast ett
nytt skäl för det Petrinska ursprunget af detta bref; och vi kunna lätt
umbära den af Wiesinger o. a. föreslagna, men af sammanhanget icke
understödda tolkningen af nämnde verbum, som hänför dess innehåll
till den apostoliska predikan i allmänhet — i strid med den följande
anspelningen på närvaron vid tillfället af Jesu förklaring, som endast
bevittnades af Petrus med Jacobus och Johannes, men icke af apostlar-
nes flertal.
Vi öfvergå härifrån till de olikheter på läroföredragets vägnar, som
förefinnas emellan de båda brefven och på hvilka man i våra dagar
lagt en ännu starkare accent. Man har här i första rummet åbero-
pat den omständigheten, att då det första brefvet ställer det kristliga
hoppets ord (8åzts) i spetsen för sin afhandling såsom det herrskande
grundbegrepp, hvilket gifver sin färg åt innehållet i sin helhet, så är
den kristliga gnosis, det kristliga vetandet och kunskapen, det grund-
begrepp, omkring hvilket innehållet i det andra brefvet alltigenom hvälf-
ver sig. Och i sjelfva verket är denna åtskillnad så i ögonen fallande,
att ingen läsare kan undgå att blifva den varse; men att erkänna dess
verklighet är visserligen något helt annat än att anse och förklara den
för så beskaffad, att den icke kunnat få rum hos en och samme apo-
stoliske författare. Det sednare hvilar på en fullkomlig missuppfattning
af hvad vi kunna kalla det apostoliska ordets elasticitet — dess förmåga
att inrätta och foga sig efter olika förhållanden utan att derigenom
upphöra att vara sig sjelft — som visserligen är ganska vanlig, men icke
derföre mindre grundfalsk. Ty det är dock icke att förstå det aposto-
liska ordets företräde rätt, att döma det i sin ursprungligt lefvande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
