Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 0. F. Myrberg.
stående sätt, hvarpå han der skrifver om nya födelsen såsom ”en
födelse af Gud” (1: 3), ”en födelse icke af en förgänglig utan en
oförgänglig säd”: ovx 8x oxogäs yIupFis ala ägdagrov 1: 23 —
der denna omoga icke kan vara alldeles detsamma med det följande
Adyos Jeod, som fastmera genom prepositionen dia (dia A0yov Cör-
tos Jesov) är ganska tydligt derifrån aåtskiljd, och med god grund,
såsom oss synes, på de tolkares sida, hvilka omfattat denna mening,
blifvit förklaradt om zvceöpa Jeoö (jemför yeyevynuévov éx toU IvEV-
patos, yeyevynuÉtvos éx tot Nvetuatog Joh. 3: 6, 8!) o. s. v. Och
äfven här har afseendet på den falska (Ginosis möjligen kunnat utöfva
ett inflytande på valet af uttryckssätt, så vida som dess anhängare
just berömde sig framför andra af sin gudomliga börd och såsom
”andemenniskor” (vevuatixob) med en hög sjelfkänsla nedsågo på dem,
hvilka icke tillhörde deras parti, såsom wvyixol eller lägre själsvarel-
ser. På samma sätt förhåller det sig med det sista af dessa nya
begrepp på det andra brefvets område, nemligen det som handlar
om ”verldens uppkomst af vattnet och undergång genom elden” —
en tanke, hvilken så mycket mindre kan sägas vara icke Petrinsk
på grund af det första brefvets innehåll, som detta icke uttalar sig
om sättet hvarken för verldens uppkomst eller för dess undergång,
och den ifrågavarande uppfattningen för öfrigt, såsom vid kommen-
taren till dithörande ställen i det föregående blifvit visadt, har sin
rot i det Gamla Testamentets åskådning, hvars profetiska ord är
det element, i hvilket det första brefvet lika mycket som det andra
lefver och andas. Hvaraf vi med skäl synas kunna sluta, att om
apostelen hade vidrört detta ämne i sitt första sändebref, så skulle
han der hafva yttrat sig i enahanda rigtning. Så förlorar äfven
denna nya invändning mot det närvarande brefvets äkthet sin bety-
delse och vigt. Och den gör det så mycket mera, som man till
slut har svårt att inse, hvarföre icke det andra brefvet skulle kunna
innehålla äfven sådana tankar och uttryck, som icke förekommit i det
första — helst då man tager i betraktande, att det tydligen vill vara
ett komplement och en fyllnad till det föregående, hvilket ju är nå-
got annat än en enkel rekapitulation af dess innehåll. Det är icke
att göra rättvisa åt det apostoliska måttet af insigt i Guds rikes
vägar och hemligheter eller ens att mycket respektera innehållet
af Jesu apostlars egna ord, hvilka i sina bref esomoftast häntyda
om det myckna, som de ännu hade osagdt och icke kunde fritt
meddela åt församlingens medlemmar, emedan desse icke voro vuxne
den stadiga spisen (orsgeå reogr) af de gudomliga orden, utan ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
